I regeringens förslag till budget för 2026 föreslås flera satsningar för att minska regelbördan för landets företag. Det är ett välkommet steg, men måste göra verklig skillnad för landets transportföretag.
Regelkrångel är inte enskilda övertolkningar av lagstiftningen utan ett systemfel som slukar resurser, avskräcker från investeringar och i förlängningen hämmar Sveriges tillväxt.
– Därför krävs ett helhetsgrepp för att verkligen minska bördan och frigöra kraften i näringslivet, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.

Regeringen föreslår bland annat ökade anslag till Tillväxtverket, Vinnova, SGU och länsstyrelserna för att underlätta för företag som vill investera i kritiska råmaterial, nettonolltekniker och klimatsmarta lösningar. Satsningarna är viktiga steg, även om regelbördan ofta uppstår i själva tillämpningen av olika lagar.

I transportsektorn finns exempel på där företag som vill elektrifiera sina fordon möts av krav på bygglov för laddplatser även om lagen inte kräver det.
– Andra tvingas vänta i månader på besked från olika instanser. Inte för att projekten är osäkra, utan för att regler tolkas olika i olika delar av landet. Den typen av hinder måste bort, säger Tina Thorsell.

Transportföretagen lanserade tidigare i år Krångellistan som är ett verktyg där företag kan bidra med konkreta exempel på ineffektiva, motsägelsefulla eller otydliga regler.

Syftet är att visa politiker och myndigheter var problemen finns i praktiken.
– Ska Sverige stärka konkurrenskraften och klara klimatomställningen måste vi på riktigt minska regelkrånglet. Våra företag ska kunna fokusera på att skapa jobb, driva omställningen och utveckla Sverige i stället för att fastna i byråkratiska hinder, avslutar Tina Thorsell.