Korta dragbilar olämpliga för längre och flerledade kombinationer

Det har länge pågått en debatt om tvåaxliga dragbilar alls är lämpliga oavsett väglag. Nu kommer dessutom 34,5-metersekipage ut på vägarna och åter kommer axelavstånden och körbarheten i fokus. Per Thomson, som i grunden är transportingenjör med specialiteten att konstruera fordon för tunga laster, är styrelseledamot i VETA, en politiskt obunden ideell förening med syfte att successivt öka trafiksäkerhetsmedvetandet. Thomson har aktivt lyft frågan om fordonskombinationers axelavstånd ur ett trafiksäkerhetsperspektiv,

I ett möte med Transportstyrelsen den 28 april tog Thomson som en del av VETA upp frågan om myndighetens register Strada till vilken trafikolyckor med döda och allvarligt skadade rapporteras in. Nu vill Thomson veta om det i samband med införandet av 34,5-metersfordon inte är dags att Transportstyrelsen känner ansvar för att Strada ges koder så att det enkelt går att få statistik för olika fordonskombinationers inblandning i olyckor.
– Det behovet var en viktig slutsats redan år 2015 i samband med en konferens i Karlstad om korta dragbilar, säger Thomson.

Vi kontaktar Omar Bagdadi, utredare på sektionen för regler och fordonssäkerhet på Transportstyrelsen. Hur detaljerad är informationen på Strada och kan man få ut hur många olyckor som skett under vissa perioder, exempelvis vintern, specificerat för olika fordonskombinationer? Frågan kan Bagdadi inte svara på eftersom han inte arbetar med Strada, men säger att det i Strada endast återfinns olyckor med personskador.
– Vid väldig många olyckor och incidenter med personskador som lastbilar är inblandade i får chauffören sällan skador och då syns inte händelsen i Strada, säger han.

Bagdadi säger att när man tittade på exempelvis tvåaxliga dragbilar, såg man att det i Strada inte fanns någon överrepresentation av sådana vid olyckor.
– Men åter, det är ju oftast ingen person som blir skadad och de incidenter där tvåaxliga dragbilar och andra lastbilar kör fast på vintern hamnar aldrig i Strada.

Per Thomson kommenterar svaret med att säga det var fel av Transportstyrelsen att de drog de slutsatser de gjorde.
– Statistikens sammansättning lämnar mycket att önska och man får intrycket av att de ansträngde sig för att ”rentvå” korta tvåaxliga dragbilar. Som försvar kan sägas att Transportstyrelsen var vilseledda av VTI som i sin rapport hävdar att korta dragbilar är den säkraste typen av bilar, säger Thomson och tillägger att Transportstyrelsen har huvudfokus på bilar som kör fast medan de allvarligaste incidenterna är sådana där kombinationerna i högre hastighet ej kan hålla sig på vägen och till och med hamnar på motorvägars mötande körfält.

Vi frågar Bagdadi om det inte borde finnas mer specificerad statistik med tanke på hur det vintertid ser ut utmed vägarna där exempelvis korta dragbilar kantar vägrenarna eller ligger i dikena? Bagdadi säger att det han gjorde då var att kontakta alla Sveriges 182 räddningstjänster.
– Det finns en förordning som säger att om en trafikolycka eller ett stillestånd sker utmed en väg och det finns risk för personskador eller att det av andra anledningar måste åtgärdas skyndsamt, då åker ju räddningstjänsten ut på larmet, säger han.

I de fallen säger Bagdadi att det fanns en tydlig signal på att de tvåaxliga dragbilarna var något överrepresenterade i kategorin stillastående. Huruvida informationen var kopplad till vissa fordon generellt eller mot utländska lastbilar, kommer han inte ihåg. Detta kommenterar Per Thomson med att det inte endast handlar om tvåaxliga korta dragbilar.
– Korta treaxliga dragbilar är inte bättre än tvåaxliga. Till och med något sämre kördynamiskt visar VTI, men de klarar stigningar något bättre, säger han.

Bagdadi säger alltså att tvåaxliga dragbilar varit överrepresenterade när det gäller stillastående. Finns det statistik på det?
– Nej. Det enda som finns är det som vi skrev i vår rapport 2020 ”Säkerhetshöjande åtgärder för tvåaxliga dragbilar” och finns att ta del av på vår hemsida, säger Bagdadi.

Någon samlad detaljerad statistik utöver rapporten från 2020 finns alltså inte. Varför?
– Ingen aning, svarar Bagdadi.
Borde man inte ha den typen av statistik med tanke på att nya och inte minst längre fordonskombinationer snart rullar ut på våra vägar?
– Den statistik man i Sverige hittills har ansett vara viktig är den vi har i Strada, det vill säga personskador. Varför det är så vet jag inte, säger Bagdadi och tillägger ett lastbilsekipage alltid innebär en risk för personskador om kombinationen inte är lämplig i vissa väglag.

Nu kommer 34,5-meterskombinationer ut på vägarna med nya axelavstånd och fler leder. Vet man hur dessa kommer att uppföra sig när vinterväglag råder? Det är lätt att få upplevelsen av att man just inte riktigt vet det och att det blir lite av chanstagning?
– Precis. Så är det med allt nya företeelser. Man kan hoppas, man kan tro, men utfallet vet man inte förrän efteråt, säger Bagdadi.
Per Thomson kommenterar uttalandet.
– Vart tog nollvisionen vägen? Sorgligt att Transportstyrelsen inte engagerar sig bättre när det gäller trafiksäkerhet, säger han.

Omar Bagdadi avslutar med att säga att 34,5-metersekipagen inte får dras av tvåaxliga dragbilar. Det måste vara minst treaxliga sådana. Per Thomson tycker inte att det räcker.
– En treaxlig pusherdragare är inte mycket bättre än en tvåaxlig dragbil. Treaxliga dragare med boggi klarar stigningar bättre, men får sämre styrförmåga då lastfördelning till högre drivaxeltryck utnyttjas. För en kort treaxlig boggibil med EU mått medför det att vändskivans placering hamnar relativt långt bakom drivaxeln, att vändskivans last väger upp lastbilens vikt i framänden när sista axelns last minskas. Båda varianterna korta treaxliga EU-dragbilar är olämpliga ur kördynamisk synpunkt särskilt för längre och flerledade kombinationer, avslutar Per Thomson.