Bilinspektör Daniel Ferm arbetar till vardags i Helsingborg. Den 16 januari var han dock ledig och hade tillbringat dagen i Falkenberg.
– Det var när jag körde hemåt som jag i höjd med Snapparp (i södra Halland, reds. anm.) kom i kapp ett trailerekipage som körde ganska vingligt. Jag tänkte först att det kunde bero på kraftig sidvind, förklarar Daniel.
Men när han ska köra om ändrar han uppfattning.
– När jag är jämsides med ekipaget så vinglar han rejält åt mitt håll så jag fick gå ut mot mitträcket. Det kändes inte alls bra och jag anade att något inte stod rätt till.
Daniel lyckas passera trailerekipaget och lägger sig en bit framför och saktar ner. I backspegeln kunde han konstatera att den vingliga färden inte var ”tillfällig” och han bestämmer sig för att ringa 112.
– Jag kör av på en avfart för att på så sätt kunna lägga mig bakom ekipaget igen, i väntan på att polisen skulle ansluta.
En patrull från Ängelholm dyker snart upp. Men det märkte uppenbarligen inte chauffören i trailerekipaget.
– Polisbilen låg bakom det i säkert ett par kilometer med blåljuset på innan de lyckades få vederbörande att stanna på en så kallad ”SOS-ficka” strax utanför Ängelholm, berättar Daniel.
Varken polisens eller Daniels insatser skulle visa sig vara bortkastad tid. Proffs kontaktar Ängelholmspolisen, som hjälper oss att hitta ärendenumret i fråga. Av polisens PM framgår att chauffören blåste positivt och att det senare kunde konstateras att han hade 0,59 mg alkohol i utandningsluften, vilket motsvarar cirka 1,18 promille.
I förhör hävdar chauffören att han druckit ”två öl på morgonen” och inget mer. Senare berättar han att han druckit ”lite vin” kvällen före, vilket han gissar kan ha bidragit till den höga promillen.
Förhörsledaren frågar ”hur mycket är lite”? Chauffören svarar ”en liter eller en och en halv”.
Redan dagen efter tas målet upp i Helsingborgs tingsrätt. Den rumänske föraren, som erkände brottet, döms för grovt rattfylleri till en månads fängelse samt att han ska betala en avgift till Brottsofferfonden om 800 kronor.
Daniel Ferm känner sig av förklarliga skäl nöjd med sin insats.
– Det känns ju fint att ha gjort något bra även när man är ledig, avslutar han.