Trafikverkets transportinfrastrukturplanering utan krismedvetenhet

Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplaneringen är välunderbyggt men utan krismedvetenhet. Så säger 2030-sekreteriatet om infrastrukturplaneringen för perioden 2022-2030 som pedagogiskt radar upp satsningar och använder etablerade prognoser som stöd. 2030-sekretariatet efterfrågar nytänkande och en mer dynamisk omvärldsanalys. Corona har lärt oss hur samhällen tvingas ställa om i kris. Klimatutmaningen kräver samma verktyg.

Prenumerera

Jakob Lagercrantz, vd på 2030-sekretariatet.
– Trafikverket fastnar i prognosmodeller som skapats i tider utan möjligheten av digitalisering eller en insikt om behovet av akuta åtgärder för miljön. I antagandet att 70 procent av resandet 2040 sker med bil begränsar myndigheten sitt eget manöverutrymme, säger han.

I underlaget talar myndigheten om att Sverige kan nå målen genom ”omfattande elektrifiering, ökad andel biodrivmedel och högre bränslepriser”. Övriga effektiva satsningar, som vi ser i en lång rad andra länder, ges inte alls samma tyngd. De kanske helt avgörande beteendeförändringarna inordnas under ”högre bränslepriser”, fortsätter han.

Daf

Trafikverket räknar snabbt bort klimatnyttan av cykel- och kollektivtrafik i stadsmiljön. Kombinationen av dessa transportslag är, tillsammans med digital tillgänglighet, oöverträffad. I en enkät som DI Mobilitet gjorde till Sveriges kommuner i våras, svarade majoriteten av kommunerna att cykling var just den åtgärd som snabbast mötte förändrade krav under corona.

Sjöfarten får en liten del av investeringsutrymmet till 2033, 6,4 miljarder jämfört med järnvägens 173 miljarder. Vägtrafiken får 31,2 miljarder. Detta är en underskattning av potentialen i ett transportslag som har kanske den bästa energieffektiviteten, säger Jakob Lagerkrantz vidare.

I diskussionen kring hur vi når ett transporteffektivt samhälle för Trafikverket att höjningen av priset på drivmedel får den största effekten, men tar knappast upp andra lösningar som under corona-året gett resultat. Nyttan av digitaliseringen beskrivs översiktligt.

Anna Lindén, mobilitetsansvarig på 2030-sekretariatet.
– Digitaliseringen är nu det femte transportslaget, säger och Trafikverket måste på allvar räkna in de vinster som digital tillgänglighet ger, säger hon.

Inte heller de förändringar som e-handeln medför i samhället diskuteras särskilt detaljerat i underlaget. Den snabba ökningen av e-handel, både innan corona, men än mer under pandemin, gör att våra transportmönster förändras. Om den samordnas, leveras med låga utsläpp och är så smart utformad att den ersätter private inköpsresor kan den bidra positivt, avrundar hon.

Hultsteins

Om artikeln

Publicerad: 2020-10-30 14:30
Kategori: Nyheter
Taggar: 2030-sekretariatet Infrastrukturplanering Trafikverket