Fotomontage: Proffs Fotomontage: Proffs

Morell (SD) om Dambergs (S) IMDG-svar:

”Frågan är viktig, sa ministern – men svarade inte på den”

Sedan riksåklagaren i juni i år konstaterat att IMDG-koden som används för att lagföra brott mot farligt godsreglerna till sjöss, inte får användas då den är skriven på engelska, har frågan ställts till regeringen om hur länge det kan tillåtas råda laglöshet i hamnarna. Konkreta svar fortsätter att utebli.

När vi av justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons (S) kansli hänvisades till inrikesminister Mikael Damberg, frågade vi honom hur länge det fick vara såhär. Svaret, som inte gav svar på frågan kom från hans pressekreterare som skickade oss vidare till Tomas Eneroth (S), som skickade oss tillbaka till Mikael Damberg. Fortfarande utan svar.

Därefter skrev Thomas Morell en skriftlig fråga till Mikael Damberg: ”Avser statsrådet agera för en konsoliderad tryckt utgåva på svenska av föreskrifterna gällande IMDG-koden och därmed skapa förutsättningar för rättslig prövning?”

Nu har Mikael Damberg svarat och vi känner igen orden från det hans pressekreterare tidigare sände oss.

Mikael Damberg inleder med att säga att alla fartyg som transporterar last måste stuva och säkra lasten på ett säkert sätt för att vara sjövärdiga. Utgångspunkten är att samma lastsäkringskrav gäller för farligt gods som för vanligt gods.

Han fortsätter: Transportstyrelsen har meddelat ett antal föreskrifter och allmänna råd som rör lastsäkring och transport av farligt gods. Det är fartygets befälhavare som är skyldig att se till att fartyget är sjöklart innan resan påbörjats, vilket innebär att det är befälhavaren som har det yttersta ansvaret för att bland annat lastsäkringen är korrekt utförd.

Transport av farligt gods till sjöss är närmare reglerat i IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods-code) som finns bilagd på engelska till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods.

Frågan om att regler måste finnas tillgängliga på svenska för att svenska domstolar ska kunna döma till straffrättsligt ansvar har nyligen prövats av Högsta domstolen (NJA 2019 s. 577). Frågan i målet var om en person kunde ådra sig straffrättsligt ansvar för innehav av en stark laserpekare utan erforderligt tillstånd, när en av förutsättningarna för att gärningen ska utgöra ett brott följer av en teknisk standard på ett annat språk än svenska. Domstolen ansåg i det målet att det förelåg hinder mot att tillämpa straffbestämmelsen.

Om en liknande bedömning skulle göras även vid åsidosättande av reglerna i IMDG-koden har inte prövats. IMDG-koden vänder sig huvudsakligen till en krets av personer med särskilda fackkunskaper. Inom sjöfarten är det också vedertaget med engelska som arbetsspråk.

Avslutningsvis säger Mikael Damberg att regeringen anser att säkerheten i hamnar och på fartyg är viktig. Det är många faktorer som har betydelse för säkerheten, som exempelvis regelverk och efterlevnad av bestämmelserna, myndigheternas tillsyn och möjligheten beivra brott mot bestämmelserna. Vidare är det viktigt med ansvar, utbildning och kompetens hos aktörerna i transportkedjan.

Frågan Thomas Morell ställde löd: ”Avser statsrådet agera för en konsoliderad tryckt utgåva på svenska av föreskrifterna gällande IMDG-koden och därmed skapa förutsättningar för rättslig prövning?” Tycker du att du fick något svar, frågar vi Thomas Morell?
– Det kan jag inte säga att jag tycker. Nu får vi istället mötas i en interpellationsdebatt, säger Thomas Morell.