Mellan den 19-20 februari hölls den tredje globala ministerkonferensen Global Ministerial Conference on Road Safety 2020 som vi skrivit om tidigare. Sverige stod som värd med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och konferensen har som syfte att följa upp och sammanfatta det globala trafiksäkerhetsarbetet.
Inför konferensen skrev flera internationella nykterhetsorganisationer ett brev med starka rekommendationer till konferensen att inkludera nykterhet som en central del av trafiksäkerheten.
I brevet presenterades vad forskning och erfarenheter visat om alkohol i trafiken. Såväl bakomliggande orsaker, statistik samt åtgärder som visat sig fungera, presenterades.
De deltagande delegaterna valde att inte ta med nykterhet som en central del i arbetet framåt.
– Detta är ett stort och dyrbart misstag, inte bara räknat i pengar utan framför allt i mänskligt lidande, hävdar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på MHF.
Vi kontaktar Lars Olov Sjöström som är besviken och som upplever att rattonykterhet togs upp ”i förbigående”. Alkohol i trafiken är ett globalt och gränsöverskridande problem varför det är viktigt att alla länder arbetar åt samma håll, menar han.
Han berättar om konferensens huvudpunkter vilka bland andra var hastigheten, infrastruktur, mer kollektivtrafikåkning, 30 km/h i stadsmiljöer och säkra fordon samt hållbar trafik och miljö.
Under ämnet barn- och ungdomshälsa kom emellertid rattonykterhet upp.
– Det fördes diskussioner om att förare som kör onyktra med barn i bilen ska få särskilt kännbara straff. Mycket bra, men, hur viktig den punkten i sig än är, finns de stora mängderna alkholkörningarna, inte sällan med fruktansvärda följder vid en olycka, inte där, utan istället ute på våra vägar där enskilda personer väljer att köra onyktra i båda lätta och tunga fordon, säger han.
Han tar upp bland annat testet som gjordes i Frihamnen i Stockholm som fick mycket bra effekt och under testperioden fungerade det mycket bra utan trafikproblem, men ändå dröjer införandet av systemen.
Han kan inte nog betona vikten av att internationellt arbeta mot samma mål eftersom en åtgärd som endast riktas mot exempelvis svenska förare, inte får någon större effekt på internationell trafik som kommer hit.
– Utan att skuldbefria alla svenska förare, ser vi att det exempelvis bland internationella förare som kör i Sverige, påkoms grova rattfyllor av format, även bland tunga yrkesförare, avrundar Lars Olov Sjöström.