Studien visar att geografiskt anpassad vägskatt är ett viktigt styrmedel i framtidens vägbeskattning. Trafiken kostar samhället cirka 57 miljarder kronor varje år i form av olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar. Skatteintäkterna från nuvarande skattesystem uppgår till drygt 60 miljarder, men i takt med att allt fler köper elbil minskar intäkterna.
Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet.
– I dag beskattas alla fordon med samma drivmedelsskatter och i stort sett samma fordonsskatt oberoende av var i landet som transporterna sker. Samtidigt finns det stora geografiska skillnader i hur mycket trafiken kostar samhället. I större städer kostar trafiken mer, på landsbygd mindre, säger han.
Han säger vidare att dagens drivmedelsbeskattning skapar ett ineffektivt utnyttjande av vägar som bidrar till för mycket trängsel i städer. Dessutom gynnar beskattningen bilägare i storstäder, på bekostnad av bilägare i mindre städer och på landsbygd.
Med en geografiskt anpassad vägskatt minskar ineffektiviteten och snedfördelningen. IVL:s studie har analyserat tre geografiskt indelade områden med följande resultat:
– I större städer blir vägskatten för bensin- och dieselbilar 5–5,4 kronor per mil medan laddbara fordon får en vägskatt på knappt 4,8 kronor per mil.
– I mindre städer och större vägar blir vägskatten omkring 1 krona per mil för bensin- och dieselbilar och 0,8 kr per mil för laddbara bilar.
– På landsbygd tas ingen vägskatt ut för några fordon.
Magnus Hennlock igen.
– En ny vägskatt kan omfatta både bensin- och dieseldrivna bilar samt laddbara bilar, om bensin- och dieseldrivna bilar alltjämt utgör en ansenlig andel av nybilsförsäljningen vid introduktionen. Ett införande av en vägskatt behöver då ske genom en skatteväxling mot skatt på drivmedel, säger han.
Med dagens drivmedelsskattenivåer skulle det innebära en sänkning till cirka två kronor per liter för diesel och fyra kronor per liter för bensin. Med dagens regler förutsätter det ett undantag från EU:s miniminivåer för beskattning av drivmedel, fortsätter han.
Om EU:s regelverk hindrar en skatteväxling eller om bensin- och dieseldrivna bilar fasas ut snabbare efter 2030, behöver en vägskatt alltjämt införas för laddbara fordon för att behålla relevanta skatteintäkter samt för att användning av laddbara bilar ska täcka externa kostnader. Även med en vägskatt för enbart laddbara förblir körkostnaden med laddbara bilar markant lägre än motsvarande bensin- och dieseldrivna bilar.
Anders Roth på IVL Svenska Miljöinstitutet säger att införandet måste ske på ett sätt som bidrar till acceptans för den nya skatten, kanske med kompletterande styrmedel tills rättvisa mellan stad och landsbygd upplevs.
Man uppskattar att det krävs minst sju år, troligen åtta till tio år, för at införa en vägskatt varför en statlig utredning om detta måste startas omgående för att klara tidsperspektivet 2030.
– Det är också viktigt att skattereformen införs tillsammans med en översyn av andra styrmedel som koldioxidbeskattning på drivmedel, reduktionsplikten och bonus-malus för att säkerställa att klimatmålet nås, avrundar Anders Roth.
Vill du läsa hela rapporten, finner du den här.