Mobilitetspaketet innehåller tre lagförslag för utstationeringsregler i vägtransportsektorn, kör- och vilotider och cabotage, det vill säga tillfälliga inrikestransporter som utländska transportföretag får göra i andra EU-länder.
Mobilitetspaketets frågor har stötts och blötts i 2,5 år nu och nog förväntade sig många av oss att trilogsamtalen (trepartsförhandlingen) skulle landa i slutgiltiga beslut. Istället blev det endast vissa framgångar, främst rörande teknikaliteter, som uppnåddes.
Johan Danielsson, gruppledare för socialdemokraterna i Europaparlamentets transportutskott, säger att det ändå börjar märkas en ökad samsyn i vissa frågor.
– Ett av mina främsta krav är att svenska löner och kollektivavtal ska gälla för alla som kör inrikestransporter i Sverige och att alla lastbilar, inklusive lättlastare, måste ha GPS i fordonet så att reglerna kan kontrolleras. På dessa punkter verkar det finnas en möjlig majoritet, säger han.
Det finns dock mer av oenighet som rör exempelvis aktörer från länder utanför EU, cabotagetransporter och, även om Danielsson märker en ökad samsyn, motstånd mot att lättlastare i yrkesmässig trafik ska omfattas av samma regelverk som de tunga fordonen.
Och ska dagens undantag för kombitrafik få vara kvar? Johan Danielsson vill se en förändring så att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige och att förarna samt fordonen registreras i Sverige.
Karima Delli, Parliament’s Transport and Tourism Committee, säger att även om det brådskar att få stopp på brevlådeföretag och att förbättra arbetsvillkoren för chaufförer, får man inte ”sälja ut sig” till vilket pris som helst.
Finland, som i år har ordförandeskapet, är tydliga med att de vill ha längre intervall mellan de ordinarie veckovilorna. Deras inställning påverkade utgången av trilogsamtalen inatt. Det största motståndet mot mobilitetspaket finner vi annars bland sex medlemsstater som motsätter sig det mesta, däribland kravet på att fordonet ska återvända till etableringslandet med bestämda intervaller.
Motståndet mot mobilitetspaketet som främst drivs av sex medlemsstater, uppfattas av många som rädsla för att det egentligen handlar om att undergräva konkurrensmöjligheterna dessa länder har genom att kunna erbjuda billiga transporter.
Johan Danielsson återkommer till nödvändigheten av GPS/”smarta färdskrivare” för att kunna kontrollera att regelverk efterlevs.
– Men jag vill också se mer samarbete mellan olika myndigheter både i Sverige och mellan EU:s medlemsstater, säger han till oss. Kring detta upplever jag en ökad samsyn.
Nu ska ett nytt samtal hållas i december och oavsett vilka framgångar som gjorts under nattens samtal, kan dessa komma att förhandlas bort igen för att nå nya överenskommelser i strävan efter slutgiltiga beslut.
Är du missnöjd med nattens resultat?
– Jag är helt klart besviken att det inte blev en uppgörelse i natt. Vi behöver få nya och bättre regler på plats nu. Den vilda västern som pågår på våra vägar med dumpade löner och slavliknande villkor för lastbilschaufförer är helt oacceptabelt, säger Johan Danielsson, gruppledare för socialdemokraterna i Europaparlamentets transportutskott.
Johan Danielsson ser fram emot nästa möte och då kommer det att bli resultat.
– Något annat anser jag inte är acceptabelt, avrundar Johan Danielsson.
Hur länge kan slutgiltiga beslut förhalas? Oavsett vem vi hittills har frågat, har svaret blivit att det vet ingen. Denna situation har nämligen aldrig förut uppkommit.