Trafikpolis och åkare i politiskt samarbete – för koldioxidbaserad vägslitageavgift

Avståndet har ingen betydelse för kristdemokraterna Jörgen Nilsson i Laholm och Lars Österberg i Nansta nära Hudiksvall. Frågorna som rör dieselbeskattning berör hela landet. Tillsammans representerar de både perspektivet från det vidsträckta norra Sverige samt den mer tättrafikerade södra delen i sin motion i vilken de yrkar att Rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att utreda en koldioxidbaserad vägslitageavgift i enlighet med den motion de författat.

Jörgen Nilsson och Lars Österberg skriver att i den nuvarande svenska dieselbeskattningen, finns en vägslitageskatt delvis inkluderad vilket de anser är en helt förlegad variant och slår orättvist hårt mot både den svenska åkerinäringen samt jord- och skogsbruket.

Den tyska LKW-Mauten är något Österberg och Nilsson tycker är ett både bra och genomtänkt system. Och en svensk, koldioxidbaserad vägslitageavgift, baserad på motorns eurostandard, skulle bli mer rättvis. Beräkningen av avgiften ska göras utifrån antalet ton koldioxidutsläpp gentemot lastkapaciteten, uppgifter som finns i fordonsregistret och skulle vara lätt att koppla ihop med en transponder.

Med nuvarande beskattningsform går staten miste om minst 60 procent av den skattedel som avser vägslitageskatten, skriver de. Läggs det dessutom på en ny vägslitageavgift ovanpå nuvarande skatter, kommer detta att bli förödande och ge än sämre konkurrensvillkor.

I ett förtydligande räkneexempel i texten, kommer de fram till att ett 64-tonsekipage som körs cirka 13 000 mil på ett år, ger staten 260 000 kronor i skatt. Till detta tillkommer andra skatter såsom vägavgift och vägskatt vilket hamnar på runt 31 000 kronor på ett år. Totalt, inklusive dieselskatten, blir kostnaden 290 000 kronor per bil och år.

Detta är kostnader de utländska ekipagen på olika sätt undkommer, skriver de. Cirka 60 procent av alla transportfordon som nyttjar det svenska vägnätet är utlandsregistrerade och upp till 80 procent som kommer in i landet, är fulltankade och bidrar inte med skatt genom att tanka här. Och den diesel de medför, är inte sällan klart sämre för miljön.

Aspök


De pekar på att en koldioxidbaserad
vägslitageavgift skulle vara det bättre alternativet. Inte minst för att den vanligaste motorstandarden i Östeuropa ännu är Euro 4, även om antalet Euro 5 nu ökar.

Trafikpolis och åkare i samarbete. Vilka fördelar ser ni med det?
– Jo, det är en bra kombination, säger Lars. Om något var värt att bevara från Närpolisreformen så är det tanken att polisen kan ha rollen som katalysator i samhället. Vi ser problem, och möjligheter, Men det är inte polisen som ska göra jobbet.
Utmaningen blir att hitta rätt personer och sammanhang.

Jörgen berättar att han mötte Lars i ”Här stannar Sverige”.
– Lars och jag har politisk bakgrund, men han har också trafikpolisens erfarenheter och jag har åkarens sida av verkligheten, säger Jörgen som just nu utbildar sig till yrkeslärare inom transport.
För Lars innebär det att han som politiker kan driva en fråga direkt och på ett annat sätt än som polis.

Tillsammans har de mer erfarenhet och tillgång till mer resurser, vilket ger tyngd bakom deras motioner, menar de. Den aktuella motionen gick igenom i lördags på både Hallands och Gävleborgs Riksstämma – utan diskussioner.

Båda säger att om man är missnöjd med hur saker fungerar, eller inte fungerar, får man antingen engagera sig, eller knyta näven i fickan och ”leva rövare” på Facebook.

Redan nu har de siktet inställt på andra frågor som är viktiga för transportnäringen, men som Jörgen säger, även ligger inom Kristdemokraternas politik.

södra

Om artikeln

Publicerad: 2019-03-18 16:47
Kategori: Nyheter
Taggar: Åkeriägare Hudiksvall kristdemokraterna Laholm politik Trafikpolis Vägslitageavgift