Fotograf: Göran Rosengren

Mutbrottsärende nerlagt – för dyrt att utreda

DSV gjorde en anmälan om misstanke om mutbrott som involverade personer i förtroendeposition inom DSV. Två svenskar och en från Balkan. Trots omfattande och hårt arbete av såväl åklagare som DSV, tvingades åklagaren lägga ner ärendet.

Den 26 januari i år skrev vi om att DSV-personal utreddes för mutbrott och senare gjordes en polisanmälan av DSV i Danmark, men ärendet lades ner. Inte i brist på bevis, men i brist på möjligheten att konkret få tag på delar av bevismaterialet.

Kammaråklagare Hans Åkesson i Helsingborg fick fallet på sitt bord och berömmer DSV:s omfattande arbete med att bistå i utredningen och ta fram bevismaterial som skulle få ärendet till tingsrätten. Varför blev det inte så då?
– Det har att göra med de beviskrav som ställs i brottmål, säger Åkesson. I tvistemål ska bevisen kunna styrka att ett brott ”sannolikt” har begåtts, men i brottmål, vilket detta var, lämnas det ytterst små marginaler för åklagaren och bevisen ska styrka skulden ”bortom allt rimligt tvivel”.

DSV är ett multinationellt företag av dignitet och även om deras stora datasystem klarar oerhört mycket, menar Åkesson att det är svårt att kunna styrka vartenda litet kvitto och dessutom ska äktheten kunna verifieras.

Verkligt svårt blev det att få tillgång till bevismaterial från Balkanländerna. Åkesson är kritisk till att länder som är EU-medlemmar inte har bättre kontroll på bland annat sina företag och han har en hel del synpunkter på deras rättssystem och hur de hanterar saker som dessa.

Kunde du inte begärt rättshjälp frågar Proffs och svaret känns bekant.
– Det finns tydligt angivna processbegränsningsregler som talar om hur mycket det får kosta när man utreder, säger han. I detta fall handlar det inte om de stora summorna, för hade det varit stora belopp, hade resursförhållandena också ändrat sig.

I de perfekta av världar hade han satt sig på ett plan och själv flugit ner för att förhöra de misstänkta, men så ser verkligheten inte ut, säger han, när åklagaren i dag begränsas av förhållandet mellan straff och kostnad för att driva ärendet.

Att dra igång rättshjälp internationellt, kräver också att man verkligen har substans i målet, förklarar han. Hade du inte tillräckligt då?
– Visst fanns det bevis på vad som skett, men det måste hålla för de hårda kriterier domstolen ställer på bevisföring i brottmål och för det behövde jag ha fysisk tillgång till allt material och genomförda förhör, säger han och hänvisar åter till processbegränsningsreglerna.

Om du hade fått in all fysisk bevisning och samtliga misstänkta blivit förhörda, hade du lagt ner ärendet då?
– Nej, avslutar åklagare Hans Åkesson.

Om artikeln

Publicerad: 2016-10-07 17:12
Kategori: Nyheter
Taggar: Baltikum Danmark DSV Kriminalitet Mutbrott Sverige