PEth-testet, som mäter alkoholkonsumtion genom en specifik blodmarkör i blodet, har blivit ett vanligt inslag inom svensk beroendevård och myndighetsutövning, särskilt i körkortsärenden.
Syftet är så klart gott: till skillnad från äldre leverprover som GT och CDT visar PEth intag av alkohol flera veckor tillbaka med relativt hög träffsäkerhet, och värdena påverkas inte av andra faktorer än just etanol i blodet. Testet anses därför av många vara en objektiv och rättvis metod för att identifiera riskkonsumtion.
Svenska laboratorier har dessutom enats om gemensamma gränsvärden, vilket ökar likvärdigheten i bedömningarna oavsett var i landet provet tas.
Samtidigt växer kritiken mot hur PEth används, inte minst när testet ligger till grund för ingripande beslut utan att andra faktorer vägs in. Flera läkare och forskare ifrågasätter det vetenskapliga stödet för de fastställda gränserna och menar att de i många fall saknar tydlig koppling till faktisk konsumtionsnivå. I rättsliga sammanhang har PEth lett till indragna körkort, ibland enbart baserat på två värden tagna med kort mellanrum.
Ett exempel är när Kammarrätten nyligen underkände Transportstyrelsens beslut att återkalla ett körkort, eftersom bevisningen inte ansågs tillräckligt stark. Myndigheten har därefter justerat sina rutiner och kräver idag flera provtagningar med längre mellanrum, men rättspraxis är fortfarande inte helt enhetlig.
Det är framför allt yrkesförare, ensamstående föräldrar och personer med vårdnadsansvar som bör vara särskilt vaksamma. För dem kan ett högt PEth-värde få långtgående konsekvenser – inte bara genom körkortsåterkallelse utan även i socialtjänstutredningar eller vårdnadstvister. Enstaka felaktigt tolkade värden kan i dessa fall få en oproportionerligt stor påverkan på individens livssituation.
Även patienter inom beroendevården vittnar om att rädslan för att testresultat ska få juridiska följder gör att man avstår från att söka hjälp.
Man ska däremot inte bortse från att PEth i många fall också fungerar som ett skydd, det vore dumt. För personer med allvarligt riskbruk, särskilt där det föreligger säkerhetsrisk – som vid yrkestrafik, arbete med maskiner eller vård av barn – kan testet fungera som ett verktyg för tidig upptäckt och förebyggande insatser.
För vissa individer kan testet vara det som sätter igång en nödvändig behandling och bryter ett destruktivt mönster. När det används på rätt sätt, med klinisk kontext, kan PEth rädda liv, både för den som dricker och för andra i dennes omgivning.
Därför framstår PEth-testet som ett kraftfullt men också ett känsligt verktyg – ett test som kan skydda samhället men som, om det används slentrianmässigt eller utan helhetsbedömning, riskerar att skapa rättsosäkerhet och misstro.
För att upprätthålla både folkhälsans och individens intressen krävs transparens kring gränsvärden, hög kvalitet i provtagningen, och att testresultaten alltid sätts i ett större sammanhang. Det är först då PEth kan fylla sin roll som ett både effektivt och rättssäkert instrument.
Så här i sommartid, när många av oss varvar ner och firar ledighet med nära och kära, finns det skäl att påminna om balansen mellan frihet och ansvar – inte bara i trafiken, utan också i hur vi ser på varandras livsval och sårbarheter. Oavsett om du själv står långt ifrån riskbruk eller kämpar i det tysta: var rädd om dig, kör nykter – och döm inte någon utifrån ett provsvar.
Vi vet för lite om vad andra bär på, och ibland berättar siffror inte hela sanningen. En medmänsklig hållning, både i privatlivet och i det offentliga samtalet, kan vara viktigare än vi tror. Låt sommaren bli en tid för omtanke – både om dig själv och om andra.
Trevlig sommar!