LEDARE

Cabotageärenden riskerar att hamna mellan (dom)stolarna

För någon vecka sedan, skickade moderaten Sten Bergheden en fråga till inrikesminister Anders Ygeman (S). Bergheden funderade över vad Ygeman har tänkt vidta för åtgärder för att öka samarbetet och kunskapsutbytet mellan polisen och Åklagarmyndigheten, i syfte att minska fusket inom åkeribranschen.

Svaret kom ett par dagar senare. Ygeman menar att det redan idag finns två åklagarkammare som handlägger trafikmål, en i Östersund och en i Karlskrona, som även framöver ska finnas kvar. Men som enligt inrikesministern i framtiden också ska hantera brott som begåtts i yrkestrafiken. 

I den text som föregick Sten Berghedens fråga, ger moderaten exempel på olagligheter som idag förekommer och som kan vara komplexa för en domstol att hantera. Ygemans förtroende för rättsapparaten är dock orubbligt. ”Jag har fullt förtroende för Åklagarmyndighetens arbete med trafikmål och dess förmåga till samarbete med polisen och ser i dagsläget inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder i detta avseende.”, står det att läsa i svaret.

Problemet med rättssystemet har troligtvis många bottnar. Men att förkasta Berghedens idé om att kanske kräva av åklagarna att samarbeta med specialisterna inom trafikpolisen är kanske inte så ”framtidsutvecklande”. Inte heller uppfattar jag det som att ministern tar ”kompetensutveckling” och ”rättssäkerhet” på speciellt stort allvar när det gäller yrkestrafiken.

Men den kanske största frågan ligger nog lite utanför det som Berghedens och Ygemans brevväxling handlar om, nämligen olaga cabotage och olaga yrkesmässig trafik.

En inte helt ovanlig förklaring från åkerier och speditörer när polisen misstänker olaga cabotage, är att man hävdar att man kör kombitrafik. När polisen har punkterat det resonemanget, blir det oftast en rapport om olaga cabotage. Och det är här det blir lite klurigt för rättsapparaten. Cabotaget blir ”bestraffat” med en sanktionsavgift och inte med böter.

Vissa intresseorganisationer menar att det inte alls handlar om olaga cabotage i ett sådant fall som jag nyss beskrev, utan vill istället kalla det för olaga yrkesmässig trafik.

”Trafikåklagarna” i Östersund och i Karlskrona hamnar plötsligt lite mellan stolarna. För vilken rättsinstans är det egentligen som äger frågan? Bötesbrott, som till exempel olaga yrkesmässig trafik, hanteras av tingsrätten – men när det handlar om ett olaga cabotage, hamnar frågan hos förvaltningsrätten. Om någon överklagar, vill säga. För det är nämligen ganska ovanligt med överklagande och långa rättsprocesser när det handlar om olagligt cabotage.

Någon förvaltningsrätt finns dock inte vare sig i Östersund eller i Karlskrona.

Vi kan alla tycka precis vad vi vill men denna fråga måste avgöras av en domstol av något slag. Polisen kan ha sin uppfattning och Transportstyrelsen, till exempel, kan ha sin. Men vi måste ha prejudicerande domar som pekar ut riktningen för det framtida polisiära arbetet med olagligheterna – som det ju trots allt är frågan om.

Att bryta mot lagen skall kosta anser jag – och troligtvis många med mig.

Göran Rosengren
Chefredaktör

Om artikeln

Publicerad: 2016-10-28 00:01
Kategori: Ledare
Taggar: Åklagarväsendet Rättsfall Sanktionsavgifter Trafikbrott Trafikpolisen