Den 11 september i år publicerar vi en intervju med Lars Englund, tidigare chefsläkare för Transportstyrelsen innan Witold Pisarek tog över tjänsten. Numera återfinns Englund hos STMF och i föreningens rundbrev nummer 2, 2025, skriver Englund att de som bedyrat sin nykterhet ljuger. ”Förnekelse, brist på insikt och undanflykter handlar det om. Man skäms, men vill inte lämna sin käraste kamrat – (miss-)bruket av alkohol.” skriver Lars Englund.

Detta reagerar Trafikjuristernas Henrik D.A. Broberg starkt på. Läs hans replik nedan.

Jag är inte läkare och gör inte anspråk på att bedöma PEth ur ett kliniskt perspektiv. Min utgångspunkt är juridisk. Under flera år har jag arbetat med körkortsärenden där PEth har fått stor, och ibland närmast självständig, betydelse för frågan om en person ska få behålla sitt körkort.

Det är också därför jag reagerar på Lars Englunds formulering om personer med förhöjda PEth-värden som offentligt bedyrat sin nykterhet: ”Ljuger dom? Ja.”

Englund har samtidigt en viktig poäng. PEth kan vara ett mycket värdefullt kliniskt verktyg. Provet kan ge läkaren information som är betydelsefull i samtalet med patienten.

Men därifrån följer inte att PEth är ett sanningsprov.

Ett förhöjt PEth-värde kan visa alkoholkonsumtion och tala för en hög konsumtion under en viss period. Däremot följer inte automatiskt att man kan avgöra exakt hur mycket en viss individ har druckit, att konsumtionen är medicinskt skadlig eller att den som ifrågasätter tolkningen medvetet lämnar en osann uppgift.

Den skillnaden gjorde Transportstyrelsen själv tydlig redan när Lars Englund var chefsläkare där.

I myndighetens PM ”Kan PEth ersätta CDT?”, reviderat i januari 2016 med Englund som handläggare, angavs att PEth har hög specificitet för alkoholkonsumtion men att ett värde över 0,3 µmol/l ändå inte kunde anses fastställa ett skadligt bruk .

Transportstyrelsen framhöll också att PEth blir förhöjt vid lägre alkoholkonsumtion än CDT och därför inte hade samma tyngd vid bedömningen av körkortslämplighet. Källa: Transportstyrelsen, Kan PEth ersätta CDT?, januari 2016. Den försiktigheten är fortfarande relevant.

I Kammarrätten i Stockholms mål 8914–19, hade körkortsinnehavaren lämnat 16 förhöjda PEth-prover under flera års tid. Det var alltså fråga om en omfattande och återkommande provbild.

Det rättsfallet blev upptakten till att använda enbart PEth-prov för att diskvalificera körkortsinnehav. Senare utvecklades däremot en tillämpning där betydligt färre prov kunde få avgörande betydelse.

I mål 1089–25 slog Kammarrätten i Stockholm 2025 fast att två PEth-värden över 0,3 µmol/l inte i sig visade ett alkoholbruk som var icke tillfälligt och medicinskt skadligt. Domstolen betonade också Transportstyrelsens bevisbörda.
Källa: Kammarrätten i Stockholm, dom 2025-06-26, mål 1089–25.

Kammarrättens sakkunnige, professor emeritus Sven Andréasson, uttryckte saken ännu tydligare. Hög alkoholkonsumtion är inte liktydigt med vare sig skadligt bruk eller alkoholberoende. Ett högt PEth-värde kan tala för riskbruk, men det krävs mer underlag och en klinisk bedömning för att dra längre slutsatser. Källa: Sven Andréasson, sakkunnigutlåtande i mål 1089–25, 2025-05-30.

SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering), kom 2026 till en liknande slutsats. Studier visar stora individuella variationer i PEth-värden trots samma alkoholintag och stora skillnader i hur snabbt PEth elimineras. SBU konstaterar att ett enstaka värde på 0,3 µmol/l inte ger tillräckligt underlag för att bedöma skadlig inverkan; upprepade prover och klinisk bedömning krävs. Källa: SBU, Alkoholkonsumtion och värden av fosfatidyletanol (PEth) i blodet, rapport 406, 28 januari 2026. Frågan är dessutom inte avslutad.

Kammarrätten i Sundsvall har nyligen meddelat prövningstillstånd i ett mål där just PEth:s rättsliga betydelse står i centrum. Där hade körkortshavaren ett enstaka PEth-värde på 0,33 µmol/l, medan CDT och GT var normala. Vid nästa provtagning hade PEth sjunkit till 0,24 µmol/l och den intygsskrivande läkaren hade bedömt prognosen som god. Kammarrätten meddelade prövningstillstånd den 16 september 2026.

Det visar att PEth fortfarande har mycket stor praktisk betydelse för enskilda människor och att gränserna för hur markören ska värderas rättsligt fortfarande inte är fullt klarlagda.

Det är därför jag tycker att man bör vara försiktig med att beskriva PEth som ett ”sanningsprov”.

Jag ifrågasätter inte Lars Englunds kliniska erfarenheter. Han kan mycket väl ha mött patienter som uppgett en lägre alkoholkonsumtion än vad som senare visat sig vara fallet. Men det är skillnad mellan att säga: ”Det här provresultatet gör att vi behöver prata mer om din alkoholkonsumtion.” och att säga: ”Det här provresultatet visar att din egen beskrivning är falsk.”

Det första är ett kliniskt verktyg. Det andra är en slutsats om en människas trovärdighet. Och när samma prov dessutom kan få betydelse för om en person får behålla sitt körkort måste skillnaden tas på allvar.

PEth är alltså inte problemet. Problemet uppstår när ett bra laboratorieprov får svara på frågor som det inte ensamt kan besvara.

Henrik D.A. Broberg
Trafikjuristerna