En utbyggd och välfungerande infrastruktur är avgörande för jobb och tillväxt i hela Sverige. Väl fungerande kommunikationer är en grundläggande förutsättning för individens frihet, ett blomstrande näringsliv och ett fungerande samhälle. Människor ska kunna leva i hela landet och ta sig till sina arbeten snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor på väg och järnväg. Politiken måste förhålla sig till människors faktiska villkor och inte bygga på utopier.
Tyvärr kan vi konstatera att den föregående Socialdemokratiska regeringen har tillåtit Trafikverket, som är satt att ansvara för den långsiktiga planeringen av infrastruktur för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar, att växa helt ohämmat. Detta på bekostnad av kvalitén på våra vägar och järnvägar. Det har blivit fler skrivbordstjänster på Trafikverket istället för mer skattemedel till just det som Trafikverket ansvarar för.
Fram till april 2010 var ordningen den att vägnätet var underordnat Vägverket och ansvaret för järnvägsnätet var underordnat Banverket. Därefter har verksamheterna varit sammanslagna under Trafikverket. Efter tretton år av sammanslagning konstaterar vi att denna ordning inte har lett till de önskade synergieffekter som förespeglats.
Vi noterar att antalet anställda på Trafikverket har ökat drastiskt sedan Trafikverkets bildande. Bara under de senaste två mandatperioderna som Socialdemokraterna varit i regeringsställning har antalet anställda ökat med 48 procent till det svindlande antalet av 10 316, enligt riksdagens utredningstjänst. Tyvärr har denna personalutveckling fortsatt.
Ytterligare ett problem med sammanslagningen som kan noteras är att det är svårare att få erforderlig kompetens för flera tjänster. Detta då Trafikverket inte längre bedriver underhåll och investeringar/reinvesteringar i egen regi, jämfört med då Banverket produktion och Vägverket produktion fanns. Då fanns det naturliga karriärvägar inom respektive verk, och kompetens och kännedom stannade på så sätt kvar inom respektive verksamhet och verk.
Studerar vi de flertalet rapporter och granskningar som Riksrevisionen har gjort av Trafikverkets verksamhet ser vi en nästan total avsaknad av kostnadskontroll. Gång efter annan har Riksrevisionen fastslagit att både underhåll av väg- och järnvägar blivit dyrare än vad som avtalats, vilket även gäller investeringar. Detta ledde fram till att den Socialdemokratiska regeringen efter stor vånda gav Trafikverket två ”överrockar” i ekonomiskt hänseende i form av Ekonomistyrningsverket och Trafikanalys. Socialdemokraternas konklusion var sålunda att låta Trafikverket vara orört men att belasta två andra myndigheter med merarbete och kontroll av Trafikverket.
För oss är det centralt att hushålla med skattebetalarnas pengar, vilket även borde vara statens skyldighet, och här anser vi att den dåvarande Socialdemokratiska regeringen och Trafikverket har misslyckats. Vi ser att försöket med ett sammanslaget Trafikverk nu har nått vägs ände. Vi noterar att av de fyra huvudinfrastrukturslagen (järnväg, väg, sjöfart och luftfart) så är det endast väg och järnväg som slagits samman i en statlig myndighet medan sjöfart och luftfart är egna självständiga myndigheter.
Det är nu hög tid att åtgärda Trafikverket. Vi vill initiera en utredning i syfte att dela Trafikverket utifrån infrastrukturslagen väg respektive järnväg samt att renodla dagens verksamhet i syfte att minska stabs-, lednings- och overheadkostnaderna. Vi kan som ansvarsfulla politiker och ytterst ansvariga inte fortsätta att låta Trafikverket få mer och mer resurser utan att det blir bättre på våra vägar och järnvägar. Det får vara ett slut med detta nu.
Thomas Morell (SD)
Vice ordförande Trafikutskottet
Riksdagsledamot