Vi kan dra oss tillbaka till den 10 oktober 2010, det var då vi i Skaraborgs åkeriförening på allvar började jobba med frågorna kring den olagliga trafiken på landets vägar.

Startskottet var i dåvarande åkeriföreningens lokaler i Skaraborg där omfattande kontakter mellan åkerinäring, politiker och myndigheter började. Partiledare, ministrar och riksdagsledamöter har sedan dess passerat revy på kontoret.

Vi inledde ett nära samarbete med polisen för att öka säkerheten på vägarna och den legendariska poliskommissarien Per-Arne Nilsson blev en central aktör i kampen mot brottsligheten på våra vägar.

Vad har då hänt sedan dess? En hel del faktiskt, även om det ibland kan kännas som att vi trampar vatten. Det återstår mycket arbete och vi som är aktiva inom åkerinäringen måste oförtrutet driva dessa frågor vidare.

Som om problemen med den olagliga trafiken inte var nog, har branschen dessutom svårt att rekrytera unga människor och orsakerna till det kan vara flera. Själv har jag identifierat två problem som får de unga att tveka inför en framtid i åkerinäringen. Det kan självfallet finnas fler orsaker, men dessa två har jag personlig erfarenhet av.

Det ena skälet är just den olagliga trafiken, som i mångt och mycket smutsar ner hela åkerinäringen. Vem vill arbeta i en bransch som så tydligt förknippas med svältlöner och kriminalitet? Här har vi en stor utmaning framför oss och vi måste komma tillrätta med den sociala dumpingen och kriminaliteten som infekterar hela näringen.

Det måste helt enkelt bli ordning och reda på våra vägar och här kan en svensk variant av Tyska BAG vara en lösning.

Det andra skälet är Transportstyrelsens så kallade kontroller. Jo, jag väljer att kalla dom för ”så kallade kontroller”!

Kvalitén på dessa kontroller är direkt undermålig och myndigheten misshandlar lagstiftningen å det grövsta. Hela regelverket kring kör- och vilotider vilar på tre ben, trafiksäkerhet, konkurrens på lika villkor och slutligen, förarens sociala villkor.

Det är här som Transportstyrelsens kontroller faller igenom – stort. Transportstyrelsen har allt för låg kompetens i sin kontroll av kör- och vilotider.

Från handläggare upp till chefsnivå har de inte en susning om hur buss- och åkerinäring fungerar. Kontrollerna bygger på ren matematik i ett datasystem. Ett datasystem som dessutom är så instabilt att det är näst intill omöjligt att få en arbetsdag utan anmärkning.

Transportstyrelsens utfärdar sanktionsavgifter åt höger och vänster utan någon som helst urskiljning. Seriösa åkerier påförs skyhöga sanktionsavgifter på fel och brister som finns inbyggda i systemet. Åkeriägarna i sin tur jagar sina förare med blåslampa för att den enskilde föraren inte skall glömma en knapptryckning.

Helt plötsligt har den lagstiftning som skulle vara till skydd för den enskilde föraren, blivit hans värsta fiende. En situation som rakt av kan tillskrivas Transportstyrelsen och deras undermåliga kontroller. En kontroll som helt och hållet bygger på matematik och saknar alla spår av kunskap och kompetens.

På det sätt som Transportstyrelsen utför sina kontroller har de ytterst små möjligheter att hitta de som fuskar med manipulerade färdskrivare eller flera förarkort.

Samtidigt som Transportstyrelsen lägger allt sitt fokus på knapptryckningar och administrativa brister, ligger fältet helt öppet för de som väljer att fuska.

Ironiskt nog – det har aldrig tidigare varit så lätt att fuska, som det är nu! Eftersom trafikpoliser och bilinspektörer är så få till antalet och i huvudsak arbetar dagtid, är det riskfritt att fuska på nätterna.

Mina tidigare kollegor inom polisen beskriver situationen på ett klockrent sätt. Ser vi kör- och vilotider som är helt korrekta, då utgår vi från att det är manipulerat! En mycket beskrivande kommentar, eftersom systemet i sig har så mycket inbyggda fel och fällor, att det är i det närmaste omöjligt att få till det utan att manipulera färdskrivaren!

Situationen visar med tydlighet att Transportstyrelsen inte är kapabel att utföra kontroller på ett sådant sätt att det stävjar det medvetna fusket.

Tack vare Transportstyrelsens sätt att utföra sitt uppdrag, väljer de unga förarna att lämna branschen eftersom de upplever sig jagade av en myndighet som inte klarar av att sortera bort mänskliga misstag från medvetet fusk.

Jag har inga som helst problem med att den som fuskar och medvetet bryter mot lagstiftningen får betala böter, det skall de göra!

Jag störs däremot av den hetsjakt som blivit på de människor som försöker göra ett gott jobb, men som sviks av ett system som i sin uppbyggnad skapar överträdelser!

Det här kommer att bli en viktig fråga för mig under 2018, det lovar jag!

2018 kommer på många sätt att innebära utmaningar för mig personligen och jag ser fram mot ett spännande år.

Med dessa rader vill jag önska er alla en God Fortsättning – vi ses säkert på ett eller annat sätt under 2018.

Thomas Morell