DEBATTARTIKEL

Per-Arne Nilsson:

Min ambition är att lyfta fram beställaransvaret

Under de åren jag har arbetet med transportsäkerhet, har det återkommande problemet varit varuägares och speditörers ansvar.
Åkerier och chaufförer har skämt bort sina kunder med att ta ett stort ansvar för det gods de transporterar.

Jag talade med en åkare som bara fick större och större krav på säkerhet från en av sina betydande kunder. När han ville ha betalt för detta, hotade kunden med att byta åkeri. Åkeriet fick således ta kostnaden själv för att behålla kunden.

Ett större företag i Ludvika ville ha en transport till Iran av tillverkat gods. Vem körde? Jo, ett rumänskt åkeri som ägdes av en man som aldrig nästan såg sin bil.

Chauffören fick sin ersättning kontant i handen när han kom med färja till Sverige, av en ägare till ett oregistrerat speditionsföretag i Malmö. För att klara sitt uppehälle stal chauffören i Sverige, tillsammans med landsmän, cirka 2 000 liter diesel, däck, lastbilstillbehör med mera. De greps av polis och de rättsliga åtgärderna och påföljderna kostar det svenska samhället 1,8 miljoner kronor. Om – och hur – godset kom till Iran, är okänt för mig.

Den bakomliggande faktorn i detta ärende är ”billigast får köra”, oavsett kvalité och säkerhet. Jag undrar om företaget som beställde transporten överhuvudtaget bryr sig om kvalité och säkerhet.

Det finns en lag som inte används i Sverige, Yrkestrafiklagen1998:490, Beställaransvar paragraf 2. Varför? Jo, lagstiftningen har för lågt straffvärde, samt saknar polis och åklagare kompetens och intresse att beivra brott avseende denna lagstiftning. Det innebär att det är fritt fram för varuägare och speditörer att tvinga fram en kostnad enligt ”billigast får köra”.
Det är betydligt enklare att beivra brott mot kör- och vilotidsreglementet.

Mellan 65 och 80 procent av de transporter som var utsatta för angrepp 2011, skedde mot oskyddade transporter, kapelltrailers, olåsta skåp och plomberade linor. Det finns inget enklare sätt för de kriminella att komma åt högvärdigt gods än att stjäla från transporter.

Vi bör beakta att nyrekryteringen till den organiserade kriminella världen aldrig har varit större i Sverige än den är nu. Det har aldrig varit så många ungdomar som lämnar årskurs nio utan slutbetyg och har en vilsen identitet. Dessa ungdomar är en god målgrupp för dem som rekryterar tjuvar som ska stjäla från bland annat transporter. 
Det kan inte vara enklare.

Det är allas vårt ansvar att säkra upp transporter och försvåra för de kriminella.
”Alla” – inkluderar varuägare och speditörer. Dessa två grupper slipper allt för ofta lätt undan att ta sitt ansvar och låter dem som tjänar minst i transportledet, stå för samtliga kostnader. Det finns ett fall, där en tvåbilsåkare fick ett skadeståndskrav på sig á 800 000 kr för att han parkerat på Hallandsås och blivit bestulen.

Åkaren hade ingen information om godset, att det var just högvärdigt gods han körde. Om han hade fått veta vad som fanns på lasten, så hade han inte parkerat på Hallandsås. Genom rättsliga processer minskade kravet på ersättning, men trots allt fick åkaren betala.

Min ambition in i framtiden, är att lyfta fram Yrkestrafiklagen1998:490 och beställaransvaret för att synliggöra transportköparna och tvinga dem att ta ansvar med att finansiera de säkerhetshöjande åtgärderna.

Ett av Sveriges största speditionsföretag har riktat kritik mot mig. De menar att jag skapar en omotiverad rädsla hos chaufförerna, vidare att jag inte har tillräckliga grunder för mina påståenden.
Det har nu framkommit att detta speditionsföretag inte anmäler stölder mot egna transporter, i avsikt att inte missa kunder genom att de inte kan erbjuda tillräckligt god säkerhet.

Njut av sensommaren och en kommande skön höst!

Per-Arne Nilsson
Sakkunnig, transportsäkerhet

Om artikeln

Publicerad: 2012-08-21 18:00
Kategori: Debatt
Taggar: Beställaransvar Debattartikel Per-Arne Nilsson Transportsäkerhet