Transportföretagen ser positivt på flera delar i regeringens budget. Bland de viktigaste satsningarna finns ökade anslag till Klimatklivet, förlängt stöd till lätta ellastbilar till 2028 och en förstärkning av miljökompensationen för järnvägstransporter, som nu uppgår till 885 miljoner kronor per år fram till 2030. Även Sjöfartsverket och de regionala flygplatserna får förstärkta medel.

Trots detta efterlyser branschen mer träffsäkra åtgärder för tung trafik. Till exempel menar Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen, att en riktad sänkning av elskatten för tunga elfordon (som regeringen själv konstaterar kan bidra till elektrifieringen) uteblir till förmån för bredare skattesänkningar. Transportföretagen varnar också för den svaga betalningsviljan för utsläppsfria transporter inom offentlig sektor och menar att staten behöver stimulera efterfrågan på hållbara lösningar i upphandlingar.

På utbildningsområdet välkomnas regeringens satsning på yrkesutbildningar och matchning, men transportsektorn riskerar att stå utan särskilt stöd. Regelverken gör dessutom att delar av branschen inte får del av satsningen på Nationell Yrkesutbildning, trots att transportutbildningar har hög etableringsgrad på arbetsmarknaden.

Även kollektivtrafiken lyfts som en förlorare i budgeten. Förslaget om slopad förmånsskatt på periodkort uteblir, och samtidigt höjs beloppsgränsen för reseavdrag från 11 000 till 15 000 kronor. Det innebär högre kostnader för arbetspendlare och minskat stöd till kollektivt resande – något som både OECD och Klimatpolitiska rådet tidigare kritiserat Sverige för.