Att fordonen inom exempelvis transportnäringen hålls rullande är en mycket viktigt del av lönsamheten. Foto: Malte Månson/arkivbild. Att fordonen inom exempelvis transportnäringen hålls rullande är en mycket viktigt del av lönsamheten. Foto: Malte Månson/arkivbild.

Kompetensbrist hotar motorbranschens utveckling

Chaufförsbristen är påtaglig inom transportnäringen och om fordonen, tunga som lätta, inte kan hållas rullande blir det än värre. 6 500 nya medarbetare kommer att krävas i motorbranschen de kommande tre åren. Samtidigt kostar oförmågan att tillsätta tjänster branschen över 350 miljoner kronor per år i uteblivna intäkter. Det visar ”Tempen på motorbranschen 2025” som tagits fram av Transportföretagen.

Motorbranschen står inför ett fortsatt skriande behov av ny kompetens. Enligt Transportföretagens nya rapport ”Tempen på motorbranschen 2025” behöver branschen rekrytera 6 500 nya medarbetare mellan 2025 och 2027. Tar man även hänsyn till intern rörlighet, det vill säga personer som byter arbetsgivare inom branschen, ökar behovet till hela 8 800 rekryteringar under treårsperioden.

Det är allvarligt att rekryteringsbehovet är stort samtidigt som över hälften av företagen har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens.
– Att många tjänster inte ens kan bli tillsatta får direkta ekonomiska konsekvenser och hämmar utvecklingen i hela sektorn, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

Särskilt stort är behovet av tekniker och mekaniker som står för hälften av det totala rekryteringsbehovet. I storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne är efterfrågan som störst och svarar för mer än hälften av det samlade behovet.
Statistiken visar att rekryteringsbehoven har legat på en hög nivå under flera år. Från 5 300 personer år 2020 har behovet successivt ökat till nuvarande 6 500. Utmaningarna har lett till att hela 900 tjänster inte kunnat tillsättas under det gångna året, vilket resulterat i betydande förluster för branschen.

Enligt analysen i rapporten kan varje obemannad tjänst kosta ett företag minst 100 000 kronor per år. På branschnivå handlar det om 350 miljoner kronor i uteblivna intäkter årligen vilket i ett treårsperspektiv innebär en miljardförlust.

Flera åtgärder efterfrågas för att tillströmningen av nya medarbetare ska täcka efterfrågan.
– Vi behöver en kraftsamling. Utbildningssystemet måste dimensioneras bättre efter hur behoven faktiskt ser ut på arbetsmarknaden, och företagens inflytande över yrkesutbildningarna måste öka. Annars riskerar vi att stå utan den kompetens som krävs för att hålla Sverige rullande, avslutar Caj Luoma.