Bullrande sopbilar som blockerar gatan och avbryter sovmorgnar i ottan, så kan en del människor uppleva sophämtningen. Nu vill Helsingborgs stad tillsammans med Robot Minds AB och Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) genomföra ett projekt där robotar hämtar sopor från miljörum stället.

I mitten av juni beslutades att projektet fick finansiering av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, via det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden. Projektet tilldelas 2,8 miljoner kronor.
– Det ska bli oerhört spännande att få undersöka möjligheterna som robotar kan bidra till, säger Dennis Kerkhof som är projektledare i stadsförnyelseprojektet H+.

Pengarna ska användas för att utveckla en robot med tillhörande mjukvara, samt att genomföra ett skarpt test i Oceanhamnen. Projektet kommer att löpa i två år, med start efter sommaren.

Försöket i Helsingborg är världsunikt. Det finns angränsande projekt som handlar exempelvis om robotar som plockar upp sopor från gatan eller på stranden, mobila robotsoptunnor och sopsortering på återvinningsanläggningar med hjälp av AI, men inga projekt som handlar om sophämtning i miljörum.

Tanken är att roboten ska hämta soporna i miljörummen på kommersiella byggnader eller bostadshus, köra dem till en uppsamlingsplats, varifrån de transporteras av mer konventionella sopbilar till en återvinningsanläggning.

Fördelarna med ett robotiserat hämtningssystem är att de boende slipper störas av buller och blockerande sopbilar. Det ska även minska utsläppen och minimera risken för olyckor. Den tilltagande urbaniseringen har resulterat i allt större mängder avfall i våra städer, och mängderna förväntas fortsätta öka.

– Projektet ger oss möjlighet att utveckla ny teknik, skapa lösningar där robotar kan vara en del av den smarta staden, bidra till dess hållbarhet samt testa interaktion mellan robotar och människor i det dagliga livet, säger Elena Sjödin, grundare och vd på RobotMinds AB.

I projektet vill man undersöka flera olika saker. Dels om det över huvud taget går att genomföra sophämtningen rent praktiskt, med den teknik och den infrastruktur som krävs. Dels om det går att genomföra med de lagar som finns i dag, eller om lagarna behöver uppdateras. Dels om det ger de boende några fördelar och om det bär sig ekonomiskt.

Dessutom finns det begränsade erfarenheter av att använda tjänsterobotar ute i staden och människor är ovana vid att samsas med dem i stadsrummet. Det är också en aspekt som ska undersökas.

Nästa steg, efter den här testomgången, är att optimera sophämtningen med hjälp av sensorer i sopkärlen och en smart avfallshanteringsplattform. Med hjälp av det skulle robotarna veta när det är dags att tömma ett kärl.

I samband med robottestet vill man även utforska andra användningsområden för tjänsterobotar i staden. Det skulle kunna handla om att använda robotarna i skolan eller omsorgen när de inte är upptagna i miljörummet.