Transportstyrelsen tonar ner problemet och menar att det ”bara” handlar om ett begränsat antal fall. Men bakom varje beslut om åter­kallat körkort döljer sig en potentiell tragedi: en yrkeschaufför som förlorar sin försörjning, en landsbygdsbo som isoleras utan tillgång till kollektivtrafik. När en människa blir av med sitt körkort påverkas ofta hela livspusslet – arbete, ekonomi, socialt liv. Att det bara handlar om ”40 fall” är ingen tröst för dem som drabbats.

Proffs avslöjade redan i april 2024 (i den tryckta tidningen) vad som skulle visa sig vara en rättsskandal i vardande. Tidningen kunde faktiskt redan i december 2023, på webben, visa hur individer förlorat sitt körkort baserat på laboratorievärden – utan brott, utan nykterhetskontroll, utan körning.

Grunden till ingripandena är alltså inte att pers­onerna kört berusade. I själva verket har ingen fångats i trafikkontroller eller med pro­mille i ­blodet bakom ratten. Ändå har läkare, ofta inom primärvården, gjort orosanmälningar till Transportstyrelsen när ett PEth-prov visat en hög alkoholkonsumtion. Därefter har körkortet rykt – inte som en följd av rättsprocess eller fällande dom, utan som en administrativ åtgärd i förebyggande syfte.

Rent juridiskt är körkortsingripande inte ett straff. Men för den som lever på att köra lastbil, taxi, buss eller budbil blir resultatet minst lika ödesdigert som ett straff: avsked, försörjningsproblem, depression.
Förebyggande åtgärder i all ära – men hur långt ska staten få gå i att bestraffa människor för vad de kan tänkas göra i framtiden?

Man bör också fråga sig vilket rättssäkerhetstänk som råder när ett laboratorievärde – ibland utan kompletterande leverprover, ofta taget utan patientens vetskap om konsekvenserna – får så långtgående följder? PEth är ett relativt känsligt test som mäter alkoholkonsumtion under veckorna före provtagning. Men testet säger ingenting om nykterhet i trafiken, om missbruk, eller om körförmåga. Trots det används det som grund för att dra in människors möjlighet att försörja sig.

I flera fall har Förvaltningsrätten givit Transportstyrelsen rätt – med hänvisning till att en person som dricker mycket alkohol löper förhöjd risk att köra påverkad. Det är ett resonemang som för tankarna till så kallad ”pre-crime”, där medborgare bestraffas i förväg, inte för vad de har gjort – utan för vad de teoretiskt skulle kunna göra.
Det är en farlig utveckling.

Sverige har med rätta en strikt syn på rattfyll­eri. Men att gå från nolltolerans till nollbevis är något helt annat. Det förutsätter en tilltro till myndigheternas ofelbarhet som borde oroa var och en av oss.

Det finns dessutom en annan, mer svårfångad konsekvens av denna policy: människor som misstänker att något är fel i kroppen kan avstå från att söka vård – i rädsla för att ett rut­inprov ska leda till en anmälan och i förlängningen ett indraget körkort. Denna osynliga tröskel är särskilt farlig för personer i transportbranschen, där körkortet ofta är själva livlinan till försörjning. När rädslan för konsekvenser går före viljan att få hjälp, riskerar både individ och samhälle att förlora på det.

Vi kan inte ha ett system där läkare blir förlängda armar åt myndigheter som ingriper utan brottsmisstanke. Vi kan inte acceptera att körkort dras in som en moralisk markering snar­are än på objektiva grunder. Och vi kan inte låta PEth-tester, som saknar koppling till faktisk trafikfara, få samma tyngd som ett blåstest vid ratten.

Det minsta vi kan kräva är att varje körkorts­ingripande ska vila på en konkret grund – inte på misstankar, antaganden eller statistik. Annars riskerar vi att göra om rättssystemet till en verktygslåda för godtycke.
Och det är inte ”bara de 40” som har anledning att oroa sig. Det borde vi alla göra. PEth-­tester idag, men vad kommer man att hitta på i framtiden som kan göra laglydiga medborgare till potentiella brottslingar?

Kanske räcker det med att man har vapen­licens? Vapen i kombination med ett högt PEth-värde kan ju också få fantasin att skena…

Här kan du läsa mer om Proffs ”PEth-artiklar”!