Bränslepriset utgör som bekant en stor del av åkeriernas omsättning. Varje sparad bränslekrona märks därför på allt vi köper ”i butiken”. Och omvänt.
När EU-tribunalen i december 2022 ogiltigförklarade EU-kommissionens godkännande av den svenska skattebefrielsen för biogas och biogasol, blev det i ett slag betydligt kostsammare att köra med till exempel biogaslastbilar. Att åkeriägare därför på nytt sneglar på den gamla diesellastbilen är troligtvis inte helt osannolikt.
Men oavsett om biogasen har blivit dyrare och att dieseln (eventuellt) kommer att bli billigare så återstår en viktig parameter i resonemanget. Transportköparen.
Om transportköparna menar ett enda ord som står i deras miljöpolicys så kommer kanske den i framtiden mer smutsiga dieseln ändå att fasas ut inom transportbranschen? En transportköpare som vägrar låta sitt gods transporteras med dieseldrivna lastbilar gör ju att åkerierna får vända blicken mot andra drivmedel.
Nu vet vi ju av erfarenhet att en del ”fancy” dokument i transportvärlden inte har någon praktisk betydelse för den faktiska verksamheten. Till exempel uppförandekoder, de så kallade code of conducts, märks i många fall inte av ute på vägarna. Företagens vackra ord om att lagar ska följas till punkt och pricka och att åkeriernas chaufförer ska behandlas schyst har bevisligen inte nått ända ut till asfalten. För att nämna ett exempel.
Pengar är pengar och när det finns en chans att spara/tjäna en extra krona så har en del aktörer i transportbranschen inga bekymmer med att vända ryggen mot problemen. Det har vi upplevt många gånger förr. Kreativiteten när det kommer till att formulera bortförklaringar är dessutom löjeväckande stor emellanåt.
Men låt oss leka med tanken att transportköparen har något större respekt för miljöfrågorna och att man därför är beredd att betala det faktiska priset för transporten – då finns det en möjlighet att dieseln fasas ut, kanske rentav snabbare än någon kunde ana. Även om högre bränslepriser ytterligare driver på inflationen.
Den ”smutsigare” dieseln kommer så klart fortsatt att användas för privat bruk. Till glädje för många hårt pressade hushåll.
Biodrivmedlet som finns tillgängligt på världsmarknaden kommer troligtvis inte att gå till spillo eftersom efterfrågan i andra länder ständigt ökar.
Sverige importerar i dag en majoritet av det flytande biobränsle som används i landet. Basråvaran vid tillverkning av biodiesel är vegetabilisk olja som kommer från majs, raps, sojabönor eller palmolja. Cirka 15 procent av all producerad vegetabilisk olja används till biodrivmedel. Som bland annat importeras från länder i östra Asien(!).
Enligt beräkningar gjorda av eko-organisationen Gro Intelligence motsvarar den totala mängden av spannmål som används till biobränsle (omsatt i kalorimängd) föda för 1,9 miljarder människor. Allt enligt en artikel i tidningen OmVärlden (som ägs av biståndsmyndigheten Sida).
Allt har en baksida. Miljöfrågorna är – och ska vara – viktiga. Men innan vi ropar ”vargen kommer” så finns det all anledning att sansa debatten och se på frågan från olika vinklar.
Likaså måste såväl vår regering som EU, både nu och i framtiden, komma med långsiktigt hållbara beslut om bland annat våra drivmedel. Det duger inte att över en natt ändra förutsättningarna för en hel bransch.