Åklagaren i målet förhöll sig lite för passiv i målet och var säkert– i viss mån förståeligt enligt in mening – övertygad om att åtalet för våldtäkt var hemma och kom inte med något andrahandsyrkande i målet. Den lilla 10-åriga målsäganden som utsatts för det åtalade sexuella övergreppet av en 50- årig man hade enligt min mening klart och redigt berättat vad hon varit med om.
I tingsrätten gick allt bra och mannen dömdes för bland annat våldtäkt mot barn gällande den 10-åriga flickan.
Gärningsmannen fick tre års fängelse.
Märkligt nog tog allt en ny vändning i hovrätten. Hovrätten blev osäker på vad ordet snippa var. Man slog i Svensk ordbok och kom fram till att snippa anses vara kvinnans yttre könsorgan. Eftersom hovrätten därtill fann att en sådan penetration som förutsätts för att fråga ska vara om våldtäkt inte förekommit ogillades åtalet.
När jag en gång i tiden tjänstgjorde i Hovrätten över Skåne och Blekinge diskuterades livligt hur långt hovrätten kunde/borde gå i sin materiella processledning för att ”hjälpa” en passiv åklagare i processandet. Det var en både svår och intressant fråga. Hade det nu aktuella HD-avgörandet funnits redan då hade det varit mycket givande för alla våra intensiva diskussioner.
Nu har Högsta domstolen (HD) gripit in och i ett väldigt pedagogiskt och klokt avgörande rivit upp den med stort fog hårt kritiserade hovrättsdomen för att rättegångsfel förekommit. Och då har HD återförvisat snippafallet till hovrätten för ny handläggning. Ungefär som om HD skulle anbefalla hovrätten: ”Gör om och gör rätt!” Genom HD-avgörandet får också både domstolar och åklagare i allmänhet vägledning i hur man bör agera i mål med heltäckande gärningsbeskrivningar.
Viktigast av allt är dock HD-avgörandets enorma betydelse för målsägandebarnet. Hon hade själv inte möjlighet att påverka utgången i målet bättre än hon gjorde genom att tydligt berätta vad hon upplevt. Det hade blivit en olycklig rättsskandal om HD inte haft möjlighet att rätta till fadäsen i hovrätten och skicka målet åter för ny prövning.
Så bra också att dåvarande riksåklagaren Petra Lundh så förtjänstfullt valde att överklaga hovrättsdomen till HD.
Domstolen är inte bunden av de brottsrubriceringar åklagaren har lagt fram utan endast av åklagarens gärningsbeskrivning. I snippamålet fann hovrätten att det var bevisat att mannen faktiskt tagit på och i flickans kön. Därför borde hovrätten ha undersökt och prövat alternativa rubriceringar.
Det var av just det skälet som dåvarande riksåklagaren Petra Lundh överklagade till Högsta domstolen och begärde att hovrättens dom skulle undanröjas.
Efter Petra Lundhs initiativ i målet har hon under ett antal månader hunnit vara hovrättspresident i Svea hovrätt. Hon ska från och med den 1 december bli ny rikspolischef. Men så vitt jag vet var hennes placering vid kungens middagar något bättre som riksåklagare än som rikspolischef.
Men det tror jag inte betyder så mycket för den nya rikspolischefen.
Sven-Erik Alhem