Krig, oro och en skakig energimarknad har pressat upp bränslepriserna i hela Europa. Det vet alla som är verksamma inte minst i transportbranschen. Ändå har den svenska, politiska debatten reducerats till något helt annat. Till hån, förenklingar och politiska poänger. Skitdåligt av våra välbetalda politiker.

Det som borde vara en seriös diskussion om kostnader, konkurrenskraft och konsekvenser har i stället blivit en tävling i att sätta etiketter på varandra. Och någonstans där försvinner verkligheten. Och verkligheten är egentligen hyfsat enkel, om man begriper vad man pratar om (självfallet) vilket ytterst få i riksdagshuset tycks känna till.

Varje krona på dieselpriset slår direkt mot åkeriernas ekonomi. Det påverkar ofta marginaler, investeringar och i förlängningen överlevnad. Det påverkar transportköpare som tvingas räkna om sina kalkyler. Och det slår till sist mot konsumenten, alltså mot dig och mig, som får betala mer i butik. Det är inga teorier. Det är så det funkar.

Samtidigt pågår en politisk diskussion som ger intrycket av att allt handlar om vem som kan skylla på vem. Regeringen pekas ut. Oppositionen slår tillbaka. Och mitt i allt detta förväntas företagare och yrkesförare bara nicka, acceptera och gå vidare. Det är här det blir jä-ligt beklämmande.

För under ytan finns en underförstådd ton – att människor, väljarna, inte förstår. Att företagare inte kan räkna. Att väljarna går att övertyga med förenklade budskap som inte håller när de möter verkligheten. Det är inte bara respektlöst. Det är faktiskt riktigt farligt vill jag mena.

För om man bortser från retoriken finns en relevant fråga som nästan ingen vill ta i: Hur hade prisbilden sett ut om politiken inte justerats? Sannolikt hade vi haft ännu högre bränslepriser i Sverige. Inte på grund av en enskild regering eller ett enskilt parti, utan för att styrmedel och regelverk faktiskt spelar roll ovanpå en redan pressad världsmarknad.

Det betyder inte att dagens nivåer är rimliga. Men det betyder att diskussionen måste vara ärlig. Och det är den inte i dag vill jag påstå.

I stället får vi en debatt där välbetalda politiker som är satta att fatta beslut om miljardbelopp ägnar sig åt att förminska varandra. Där tonläget ibland är så lågt att det väcker en annan fråga:
Är det verkligen dessa personer som ska förvalta landets ekonomi och fatta beslut som avgör förutsättningarna för en hel nation?

Transportbranschen är inte en parentes i samhällsekonomin. Den är en förutsättning för att allt annat ska fungera. När kostnaderna ökar här, ökar de överallt. Det borde räcka som skäl för att höja nivån på debatten. Men i stället ser vi motsatsen. Och det är enligt min uppfattning det mest oroande av allt.

Inte att politiker tycker olika. Det är deras jobb. Utan att de allt oftare verkar ha slutat ta dem de företräder på allvar.

För när debatten reduceras till slagord och hån, då är det inte motståndaren som underskattas. Det är väljarna. Och i längden är det ett betydligt större problem än priset på diesel.

Rösta vänster eller höger, det är inte något som jag har för avsikt att påverka med mina ord. Men tala om för partiet ni håller på att de måste hoppa ur sandlådan och se sitt uppdrag från en vinkel som återspeglar deras roll, deras lön och folkets förväntningar.

Fabian Johansson