DEBATTARTIKEL
"Hur ska rättsrötan i Sverige ställas tillrätta", frågar sig Carl Lagercrantz, civilingenjör, trafiksäkerhetsforskare. "Hur ska rättsrötan i Sverige ställas tillrätta", frågar sig Carl Lagercrantz, civilingenjör, trafiksäkerhetsforskare.

Debattartikel

”Rättsrötan i Sverige – vad bör göras?”

"Fisken ruttnar från huvudet"

”Trafikverket och Transportstyrelsen är ”tekniska” myndigheter vars generaldirektörer rätteligen borde ha minst civilingenjörsexamen, men Trafikverkets generaldirektör har ingen examen alls. Transportstyrelsens generaldirektör har en juristexamen, men myndigheten är inget advokatkontor.” Så inleder Carl Lagercrantz, civilingenjör KTH, sin debattartikel.

Trafikverket och Transportstyrelsen är ”tekniska” myndigheter vars generaldirektörer rätteligen borde ha minst civilingenjörsexamen, men Trafikverkets generaldirektör har ingen examen alls. Transportstyrelsens generaldirektör har en juristexamen, men myndigheten är inget advokatkontor. ”Fisken ruttnar från huvudet”.

Högsta domstolen bör genom ett vägledande avgörande fastställa att de ”medicinska” livstids körkortsåterkallelserna är olagliga, men ingen förvaltningsdomstol vågar detta eftersom en olaglig praxis tillämpats där sedan år 1972. En ofta upprepad lögn blir till slut ”Sanningen”.

Sveriges korruptionsindex CPI är av flera skäl blott 80 och ej 100.

Trots lagkravet på ”förtjänst och skicklighet” vid tillsättning av generaldirektörer och andra tjänstemän, har dessa mycket ofta ”kompisrekryteringar” att tacka för sina vanligen välbetalda jobb.

Myndigheter förväntas ej göra någon speciell nytta utan utgör främst ”försörjningsinrättningar” för de i myndigheten ”verksamma”. Denna inställning återspeglas i antalet beslutsnivåer inom myndigheten. Ingen myndighet är så stor att antalet beslutsnivåer behöver överstiga fyra enligt ledande organisationsexperter. Men Trafikverkets 10 000 anställda har sex beslutsnivåer och 800 chefer på skilda nivåer.

Beteckningen ”rättsröta” uppkom på 1950-talet då rådman Folke Lundquist förskingrade tillgångarna för de personer vars ekonomi han var satt att förvalta. Efter 20 års kamp av Gustaf Unman och hans biträden väckte 1952 stadsfiskal Lennart Eliasson åtal mot Lundquist för ett stort antal brott begångna över lång tid. Högsta domstolen dömde till slut Lundquist till avsättning samt tre års fängelse för grovt bedrägeri och trolöshet mot huvudman.

Lundquistaffären var chockerande, men Transportstyrelsens olagliga ”medicinska” körkortsåterkallelser har ställt till med oändligt mycket större skada berörande 9 000 brottsoffer årligen (med föreskrifter av C-läkare i direkt strid med proportionalitetsprincipen i Förvaltningslag (2017:900) 5 § på sidan 1731 i Lagboken år 2025).

Först om Högsta domstolen, landets alla journalister och alla andra med inflytande gör någonting åt saken tas det första steget till att förbättra Sveriges korruptionsindex. Sverige skall inte behöva förbli en ”bananrepublik”.

Dessa rader nedtecknas i förhoppning om att alla människor med inflytande skall upphöra med sin inställning att ”denna härva får någon annan lösa”. Speciellt Högsta domstolen kan kraftfullt bidraga till denna kamp som pågått sedan 1972 (för egen del sedan 1999). Personligen har jag haft körkort sedan 1955.

Carl Lagercrantz, civilingenjör, trafiksäkerhetsforskare