I oktober i år skrev Lena Nerhagen en debattartikel här på temat hur Sverige överimplementerar EU:s direktiv. Hon fortsätter undersöka PEth-frågan och vill ha svar. Läs dagens debattartikeln nedan.
För ett år sedan skrev jag till dåvarande handläggaren på Transportstyrelsen och frågade om en konsekvensanalys genomförts i det pågående föreskriftsarbetet rörande PEth. Jag fick svaret att det behövde myndigheten inte göra utan i stället att: ”I de fall tillämpning och tillika praxis kring en bestämmelse ifrågasätts, är det i regel en domstol som sätter normen.”
Jag har därför fortsatt forska i frågan. Jag har bland annat undersökt vilken utredning som låg till grund för kammarrätten i Stockholms dom i mål 8914–19 år 2020 som sedan blev vägledande för andra domstolars bedömningar.
På olika vägar har jag nu fått kännedom om att ”utredningen” var ett så kallat samrådsyttrande från Transportstyrelsen där fyra personer, varav en extern och en läkare från Transportstyrelsen, har deltagit. Socialstyrelsen har inte medverkat trots att den myndigheten ska höras enligt förordning (2017:273) innan Transportstyrelsen meddelar föreskrifter.
Bakgrunden till detta samråd är att Avdelningen körkort på Transportstyrelsen önskar: ”ett yttrande som i generella ordalag beskriver alkoholmarkören PEth och varför den ska gå före den obligatoriska alkoholmarkören CDT. Även yttrande om varför förhöjda PEth innebär att missbruksdiagnos kan ställas enligt 12 kap. 3 § medicinföreskrifterna”.
I avsnittet Medicinsk bedömning i detta yttrande är den enda hänvisningen till ett vetenskaplig underlag en publicering av Equalis expertgrupp för läkemedel och toxikologi i Läkartidningen år 2013. Därutöver sägs utan hänvisning till källor: ”Jämfört med CDT är PEth betydligt känsligare (kan inte vara falskt negativt) och är dessutom bättre på att påvisa direkt samband med mängd konsumerad alkohol”.
Därefter anges det: ”Det är riktigt att det funnits ett PM från 2016 på Transportstyrelsens hemsida med rubriken Kan PEth ersätta CDT?. PM:et var dock inte uppdaterat efter den senaste tidens forskning på området och speglar inte Transportstyrelsens aktuella syn på PEth och CDT. PM:et finns inte längre kvar på Transportstyrelsens hemsida”. Avsnittet avslutas med: ”PEth tillåter att upptäcka långt fler fall av alkoholmissbruk som innebär ökad trafiksäkerhetsrisk”.
Det sista är ett påstående där det också saknas hänvisning till en vetenskaplig källa. Hela PEth-frågan pekar därför på stora brister i Transportstyrelsens utredningsarbete. Brister som fått stora konsekvenser för såväl enskilda som för samhället.
Jag har därför tre frågor till ansvariga i regering och riksdag:
1) Hur kan ni säkerställa att det som drabbats felaktigt av detta får en oberoende bedömning?
2) Hur ska enskildas möjlighet att hävda sin rätt gentemot stat och myndigheter förstärkas?
3) Hur ska ni skärpa kontrollen av myndigheternas föreskriftsarbete?
Att förlita sig på domstolars granskning ex post fungerar uppenbarligen inte så bra eftersom de förlitar sig på yttranden från den myndighet som fattat ett beslut och inte, enligt det jag sett, inhämtar bedömning från en oberoende part.
I detta fall har ju även myndigheten ändrat tolkning och tillämpning utan diarieförd utredning som redovisats öppet och utan att det har skett genom ändringar i gällande föreskrift.
Med ett sådant förfarande blir det oerhört svårt för utomstående, exempelvis forskare, att granska kvaliteten i myndigheternas föreskriftsarbete vilket är väldigt problematiskt ur rättssäkerhetssynpunkt.
Lena Nerhagen
Ekonomi doktor i nationalekonomi/PhD Economics