Detta är en debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), justitieminister Gunnar Strömmer (M), Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson, Dagens Industri, den 26 augusti 2025.
De skriver. Det svenska näringslivet bygger på tillit och öppenhet, men denna grund exploateras systematiskt av den organiserade brottsligheten. Företag används som brottsverktyg för att tvätta pengar och återinvestera vinster och enligt en studie från Stockholms Handelskammare återfinns en tredjedel av dem som ingick i kriminella nätverk också i svenska bolagsstyrelser.
Dagens lagstiftning gör det alltför lätt för kriminella att kombinera brott med företagande. En person som dömts för allvarlig och organiserad brottslighet kan utan svårighet driva en städfirma eller annat företag, så länge brottet inte direkt kopplas till en näringsverksamhet. Här har tidigare regeringar gjort för lite och för sent. Det har gjort det möjligt för kriminella att utnyttja luckor i regelverken för egen vinning. Sedan regeringsskiftet 2022 pågår en stor omläggning av politiken.
Med ett nytt lagförslag säkerställer vi nu att personer som har gjort sig skyldiga till organiserad eller systematisk brottslighet kan fråntas rätten att driva företag, oavsett om det finns en koppling till näringsverksamhet.
Den maximala längden på näringsförbud höjs dessutom från tio till femton år och det införs en tydlig presumtion för näringsförbud vid organiserad eller systematisk brottslighet om det lägsta föreskrivna straffet för brottet är fängelse i sex månader.
Det kan exempelvis handla om grovt penningtvättsbrott, grovt narkotika- eller grovt vapenbrott. Och för att snabbt få effekt föreslås de nya reglerna träda i kraft redan 1 januari 2026.
Målet är att rensa kriminella från svenska företagsregister och därmed skapa sunda konkurrensförutsättningar för legitimt företagande. Med dessa åtgärder sätter regeringen hårt mot hårt för att befästa förtroendet för det svenska näringslivet, nationellt såväl som i omvärlden.
Tidöpartierna är överens om att vårt land behöver skapa förutsättningar som gynnar de företagare som bygger samhället starkare, inte fuskare och kriminella som utnyttjar systemet för egen vinning.
Men utnyttjandet av bolag för brott är inte ett isolerat problem som kan lösas med ett alexanderhugg. Regeringen arbetar därför brett för att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag.
Företagskapning har kriminaliserats. Maxstraffet för målvaktsförbud har fördubblats, Bolagsverket har fått rätt att kräva personlig inställelse och rensa felaktiga registeruppgifter, och alla ekonomiska föreningar inklusive bostadsrättsföreningar behöver nu lämna in sin årsredovisning till Bolagsverket – allt för att det ska bli betydligt svårare för kriminella att gömma sig bakom bolagsfasader. Höjda förseningsavgifter slår mot oseriösa aktörer som tidigare kunnat ignorera sin redovisningsplikt utan tillräckliga konsekvenser, och anmälningsplikt för revisorer i fler fall än tidigare ger ett extra skyddslager.
Den 1 april 2025 inrättade regeringen dessutom ett finansiellt underrättelsecentrum där Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och bankerna kommer att kunna utbyta operativ information på ett mer effektivt sätt och arbeta förebyggande tillsammans.
Detta är ett paradigmskifte från reaktiv till proaktiv brottsbekämpning. Det handlar om att förhindra brott innan de sker snarare än att bara utreda dem i efterhand. Tillsammans med den nya förverkandelagstiftningen, där egendom kan förverkas utan en konkret brottsmisstanke, går vi från passivitet till handlingskraft.
Kampen mot kriminella aktörers infiltration av näringslivet handlar om att värna det förtroende som gör Sverige till en magnet för investeringar och innovation. Med vårt helhetsgrepp gör vi det tydligt att kriminella inte är välkomna i näringslivet.
Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister
Gunnar Strömmer (M), justitieminister
Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet
Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson