DEBATTARTIKEL
Fotograf: Göran Rosengren Fotograf: Göran Rosengren

F d trafikpolis och lärare på Polishögskolan:

Ställer du upp och manifesterar för en starkare trafikpolis?

Sören Wictorsson är f d polis/trafikpolis och lärare på Polishögskolan med ansvar för specialistutbildningarna inom trafikområdet. I en debattartikel beskriver han den alarmerande situationen inom trafikpolisen.
Han ställer också frågan om det finns intresse hos organisationer och motorpress att ställa upp och manifestera för en starkare trafikpolis som ska styras av en nationell trafiksäkerhetsorganisation samt en kompetent polisledning inom trafiksäkerhets- och trafikbrottsarbetet.
Skulle du ställa upp?

Polisens handlingsplan för trafiksäkerhets/trafikbrottsarbetet, A244.759/2015 – ett underlag utan värde.

Redan innan inventeringen av trafikpolisen, hösten 2015, togs ett beklagligt beslut: att numerären av trafikpolisen, då cirka 400 poliser inte skulle få öka. Frågan är: finns det 200 trafikpoliser kvar 2017? Finns det någon inom polisens ledningsgrupper som värnar om numerär och kompetens? Det hörs inget från ledningsgruppen.

Brödtexten i rapporten beskriver ändå att arbetet ska vara forskningsbaserat, vilket är jättebra. Hurra, hurra! Tidigare forskning har premierat synlighet och risken för upptäckt, som viktiga ingredienser i trafiksäkerhetsarbetet.

I vilken forskning finns resultatet att det gagnar trafiksäkerheten att minska trafikpolisen från 1800 till 400 poliser, vilket skett över en 30-årsperiod? Den stora minskningen har skett under de senaste tjugo åren. Det har skett i de gamla länsmyndigheterna med samma ledningspersonal som idag finns i regionledningarna. Kommer någon förändrad syn på trafiksäkerhetsarbetet kunna ske av dessa ledare, eller måste trafiksäkerhetsarbetet invänta deras avgång?

Nollvisionen nämns i förbigående i underlaget. Polisens trafiksäkerhetsarbete kommer omöjligt att påverka nollvisionen med nuvarande insatser. Trafiksäkerhetsarbetet ska styras av de operativa ledningsgrupperna. Vilka ledningsfunktioner finns i dessa grupper? Vilken trafiksäkerhetskompetens finns? Räcker det med ett B-körkort som kompetens?

Flera trafikpolischefer och flera gruppchefer vid de nya trafikgrupperna har befordrats i den nya moderna organisationen, utan att man kan redovisa trafiksäkerhetskompetens. Hur ska de kunna handleda i verksamheten utan kompetens? Kanske är det lättare för polisledningarna att styra dessa chefer, eller? Måtte det gå bra för dessa nya, oerfarna chefer. Vem inom polisen bryr sig om trafiksäkerhets-/ trafikbrottsarbetet? Har polisen blivit kapad av onda och inkompetenta krafter?

Att flera regionledningar har obstruerat mot Genomförandekommitténs beslut från 14 maj 2014 om att inte införa regionoperativa enheter är anmärkningsvärt och förmodligen ett avsteg från den politiska viljan.

Vad gör nya polisledningen?

Yrkestrafik

Det tar lång tid, minst tio år, att bli fullt utbildad och erfaren trafikpolis inom trafiksäkerhets-/ trafikbrottsarbetet. Varför vårdar man inte specialisterna och investerat kapital för alla skattebetalare? Många trafikpoliser har slutat av uppgivenhet. Arbetet har inte blivit enklare då många trafikutredare har slutat och inga nya har rekryterats. Den enskilde trafikpolisen måste således kunna utreda de brott man upptäcker under kontrollverksamheten.

Vad gör man om man upptäcker 42 brott vid kontrollen av ett lastbilsekipage? 35 brott mot kör -och vilotiderna den senaste månaden, 2 brott mot farligt godsreglerna, felaktig hantering av radioaktivt material, 1 brott mot lastsäkringsreglerna, 2 brott gällande brister på fordonen, 1 brott gällande viktbestämmelserna och slutligen en hastighetsförseelse. Föraren och ägaren till fordonsekipaget är utlänningar. Kravet i Polislagens 9 § är, att alla brott ska anmälas som kommer till polisens kännedom.

Det är således inte enkelt att vara trafikpolis. Vem kan handleda i ett sådant ärende, vem kan vara förundersökningsledare och vem kan vara utredare?

Kompetensen inom trafiksäkerhets-/trafikbrottsarbetet måste kunna säkerställas och utvecklas så samhällets regelsystem kan upprätthållas på ett rättssäkert sätt. Hur mycket av de internationella transporterna styrs av maffialiknande organisationer eller håller på att tas över av dessa?

Vad gör nya polisledningen?

Farligt gods

Svensk polis har, genom europeiska överenskommelser, skyldigheten att genomföra 7000, tidigare 10000, kontroller på farligt godstransporter. Det är många år sedan polisen klarade den uppgiften att uppnå det europeiska kravet. Det finns heller ingen uppföljning hur många brott som anmälts angående farligt godstransporter.

Utbildningen är påtagligt tung, svår och komplicerad och det krävs ett speciellt intresse av den enskilde. Någon handledning från chefer/ledare existerar inte utan handledningen finns i boken ADR 2015:1 på drygt 1200 sidor. Boken kommer ny vart annat år. Några förundersökningsledare och utredare att ta hand om dessa utredningar har aldrig utbildats.

Vad gör nya polisledningen?

Transporter av farligt avfall

Problemet med transporter av farligt avfall är ett globalt problem, och är stort i Europa, och finns därmed i Sverige. Flera myndigheter har tillsynsansvar gällande avfall. Polisen har alltid tillsyn av vägtransporter och uppstår misstanke om brott finns alltid skyldigheten att anmäla brottet.

Polishögskolan genomförde 2013 en tredagars utbildning i ämnet för samtliga farligt godsinstruktörer. Någon reaktion från de gamla länsmyndigheterna av den nyskapade utbildningen uteblev. Riksrevisionen genomförde 2015 en granskning av problemet, Transporter av farligt avfall – fungerar tillsynen? RIR 2015:10.

Vad gör nya polisledningen?

Lastsäkring

Hur många trafikolyckor som sker beroende på osäkrad eller bristfälligt säkrad last är okänt. Vid brottsplatsundersökning, efter trafikolycka med nyttofordon, görs ingen bedömning av lasten och dess lastsäkring. Det är inte självklart att det sker någon dokumentation av lasten och eventuell lastsäkring.

Utbildningen gällande brottsplatsundersökning vid trafikolyckor är påfallande undermålig vid polisens grundutbildning. Ämnet är svårt och kräver specialistutbildning.

Vad gör nya polisledningen?

Kör och vilotider

Enligt överenskommelse inom EU skall 579 000 arbetsdagar kontrolleras gällande kör- och vilotider. Har polisen någonsin klarat detta beting? Det krävs specialistutbildning för att få behörighet att utföra kontrollerna. Hur många brott har anmälts? Har polisen ett användbart anmälningssystem som kan hantera denna typ av brott?

Någon utbildning för förundersökningsledare och utredare för att leda och utreda dessa brott finns inte. Det finns forskningsuppgifter att uppemot 50 procent har fel på kör- och vilotiderna. Är problemet okunskap eller medvetet fusk?

Vad gör nya polisledningen?

Flygande inspektion

EU beslutade 2014 att 5 procent av all nyttotrafik skall genomgå flygande inspektion. I Sverige har polisen befogenheten och skyldigheten att genomföra kontrollerna. Att framföra ett fordon på allmän väg med brister är enligt fordonslagen brottsligt och ska bestraffas med penningböter.

Skyldigheten att anmäla brotten åligger polisen. Hur ska polisen, med cirka 200 trafikpoliser, där alla inte är fullt utbildade, och ett 60-tal bilinspektörer, klara detta beting? Kravet från EU är att de flygande inspektionerna skall fungera fullt ut till 2018. Dessutom tillkommer flygande inspektion på alla andra fordon.

Vad gör nya polisledningen?

Förbjuda fortsatt färd

I ett tiotal trafiklagstiftningar finns kravet att polisen skall förbjuda fortsatt färd. Ett beslut som åligger en enskild polisman, som kan vara ett ödesdigert beslut för den enskilde eller ett företag. Beslutet kan inte överklagas. Någon dokumentation krävs inte. Det finns ingen rättspraxis, skriftliga instruktioner eller ingående utbildning i beslutsgången.

Det är inte brottsligt att bryta mot förbudet. Beslutet tas av en enskild polisman. Förändringar krävs för att tydliggöra och informera allmänheten om polisens befogenhet och att beslutet krävs för att upprätthålla en hög trafiksäkerhet och skydda andra trafikanter.

Vad gör nya polisledningen?

Aggressiv körning

Begreppet aggressiv körning har använts internt inom polisen under ett antal år. Det hade varit smakfullt om den nya moderna myndigheten hade kommit med en definition av begreppet. Det har ändå varit ut utpekat prioriterat arbetsområde under ett antal år. Definition saknas således.

Gissningsvis så är aggressiv körning ett antal grova trafikbrott såsom höga hastigheter, strunta i stopplikt, strunta i väjningsplikt, körning mot rött ljus, omkörning trots pågående möte, korta avstånd, slalomkörning, ej använda körriktningsvisare, prata i telefon och skriva sms och givetvis kombinationer av dessa brott med mera.

Det finns inget skrivet om hur detta prioriterade arbete i beslutsunderlaget ska bedrivas i framtiden. Det finns inga visioner, inga mål och definitivt ingen utbildning och heller ingen uppföljning. Vilka poliser ska kunna arbete med denna svåra övervakning?

Är påståendet sant och rätt, att det är fullständigt omöjligt att hamna på taket vid sidan om vägen eller i ett träd vid sidan om vägen eller i mitträcket på en motorväg eller två-till-ett-väg om man har följt trafikreglerna någorlunda? Är sådan körning aggressiv körning?

Det krävs en annan form av uppföljning gällande aggressiv körning och inte bara en genomsnittshastighet som mätvärde. Detta mätvärde är ett för trubbigt instrument som mätvärde gällande aggressiv körning, då det ofta är en kombination av många trafikbrott. Genomsnittshastigheten döljer och anonymiserar det aggressiva körsättet.

En del av problemen är beskrivet i forskningsrapporten Medvetna felhandlingar i trafiken av Sonja Forward. Det behövs ett nytt mätvärde som måste vara forskningsbaserat, så att samhället får en uppföljning av problemet, men hur? Det behövs en polisiär strategi och utbildning för att kunna arbeta mot problemet med aggressiv körning.

Många trafikolyckor måste utredas och bedömas utifrån en aggressiv körning.

Vad gör nya polisledningen?

Ungdomar på väg

Alla människor vistas som trafikanter på våra vägar. Ungdomar slussas in som trafikanter genom cykling, mopedkörning, bilkörning och så vidare. Ibland sker inslussningen till ett säkert trafikuppträdande inte så bra. Det blir körning på trimmade mopeder, körning med A-bilar, före detta A-traktorer, lek och farlig körning, illegal tävling på väg, med mc och bilar.

Är det rimligt att ett 15-årigt barn ska kunna köra, med enkelt fiffel, en 200-hästars turbomatad A-bil? Behövs A-traktorerna/A-bilarna över huvud taget? Poliser måste få kompetens att kunna ingripa mot denna ungdomsbrottslighet. Det krävs någon form av specialistutbildning.

Vad gör nya polisledningen?

Illegal tävling på väg

Begreppet har inte tagits upp i rapporten, trots att alla vet att det förekommer illegala tävlingar på allmän väg. Spåren efter olika former av tävlingsverksamhet kan man se i de flesta samhällen. Olyckor förekommer som hanteras på vanligt sätt och försvinner i den vanliga olycksstatistiken, utan att det uppmärksammas på speciellt sätt. Dödsolyckor förekommer.

Den illegala tävlingen är ett globalt problem och finns i många länder och givetvis i Sverige också. Någon svensk polisiär strategi eller handlingsplan finns inte, på vilket sätt polisen ska angripa problemet. Hur länge ska denna företeelse få fortgå? Hur många människor, ofta ungdomar, ska behöva omkomma innan polisen agerar?

Vad gör nya polisledningen?

Manifestation

I flera års tid har intresseorganisationer inom trafiksäkerhetsarbetet, yrkestrafikorganisationer, motortidningar och enskilda motorjournalister efterlyst trafikpoliser som arbetar utmed våra vägar. Alla vet att arbetet är nödvändigt för att öka trafiksäkerheten och arbetet mot trafikbrotten och annan brottslighet.

Är det dags för samtliga intressenter att manifestera ett gemensamt mål, som ska ställas till nya polisledningen och politikerna? Ett förslag kan vara:

  • Polisen behöver minst 1200 trafikpoliser, specialistutbildade till olika nivåer.
  • Polisen behöver minst 100 bilinspektörer.
  • Polisen behöver en nationell trafiksäkerhetsorganisation.
  • Polisen behöver en kompetent ledning inom trafiksäkerhets-/trafikbrottsarbetet.

Finns det några organisationer och motorjournalister med flera som vill hänga med på ett sådant upprop?

Avslutning

Det redovisade underlaget för trafiksäkerhets-/trafikbrottsarbetet är så undermåligt och bristfälligt, utan några visioner eller målsättningar, att något beslut är omöjligt att fatta på ett sådant underlag. Gör om och gör rätt och redovisa hela problematiken.

Det har gått ytterligare en sommar utan något trafiksäkerhets-/trafikbrottsarbete under semestertrafiken.
Vilken i ordningen?
Hur länge kan detta få fortgå?

Vad gör nya polisledningen?

Sören Wictorsson
F d polis/trafikpolis och lärare på Polishögskolan med ansvar för specialistutbildningarna inom trafikområdet.

Om artikeln

Publicerad: 2017-02-01 08:16
Kategori: Debatt
Taggar: Manifestation Sören Wictorsson Trafikpolis Trafiksäkerhet