I grunden ligger att jurist Claes Svensson hänvisar till att han med Gunnar Eriksson haft en muntlig överenskommelse om att han ska utföra arbeten för att senare få en samlad utbetalning när uppdraget är slutfört och denne ska gå i pension utomlands. Claes Svensson äskar om 1 764 706 kronor jämte ränta i ersättning. Även vår redaktion har haft kontakt med Claes Svensson i samband med frågor kring åkeriets verksamhet med vidhängande sanktionsavgifter.

Under förhandlingarnas första dag av två den 4 maj, gjorde parterna sina sakframställningar i tvistemålet. Detta har vi skrivit om tidigare. Under förhandlingarnas andra dag kallades än fler vittnen från båda sidor.

Hela tiden har åkeriet hänvisat till att jurist Claes Svensson endast agerat som vän och i vissa fall fakturerat via sitt eget företag för vissa uppdrag.

Claes Svensson visade under sin sakframställning upp ett större antal ärenden, däribland sanktionsärenden där han svarat Transportstyrelsen. Varför Claes Svenssons namn i dessa svar finns med i handlingarna, vet inte åkeriet när de ska svara i tingsrätten. Åkeriets ståndpunkt, jämte flera vittnen, är att Claes Svensson agerat som vän och/eller varit ”ansiktet utåt” i skapandet av bland annat det bulgariska företaget där Erikssons Åkeri behövde en frontfigur.

Claes Svensson visar under sin sakframställning att han menar att hans namnunderteckning förfalskats, men tingsrätten menar att bevisbördan ytterligare vilar på Claes Svensson sida.

Nu har Ystads tingsrätts domslut kommit.

Tingsrättens bedömning är att ett anställningsförhållande förutsätter att det finns ett avtal, men att det inte finns formkrav för hur ett sådant avtal slutits. Ett anställningsförhållande kan ”därmed lika väl komma till stånd genom att parterna undertecknar ett skriftligt anställningsavtal som att parterna muntligen kommer överens om villkoren för anställningen”.

Ett anställningsavtal kan undantagsvis uppkomma genom att parterna faktiskt handlar på ett sådant sätt att förhållandet dem emellan ”måste betraktas som att det föreligger ett anställningsförhållande (s.k. konkludent handlande). Om exempelvis en person utför arbete för annans räkning och denne tillgodogör sig arbetsinsatsen kan en anställning uppkomma”.

För att ett avtal ska anses ha uppkommit på sådant sätt bör det normalt förutsättas dels att arbetstagaren har haft fog för sin uppfattning att ett anställningsförhållande har uppstått, dels att arbetsgivaren har insett eller borde ha insett arbetstagarens uppfattning utan att klargöra sin egen motsatta uppfattning för denne (se rättsfallet AD 1996 nr 135). Bevisbördan för att ett anställningsavtal har ingåtts ligger hos den som påstår detta – det vill säga Claes Svensson.

Samtliga vittnen som åberopas, inklusive dem Claes Svensson åberopar, går på samma linje som åkeriet – att Claes Svenssons roll har varit otydlig, benämns som vän och ”ansiktet utåt”.

Något som återkommer är den så kallade ”bekräftelsen”. Erikssons Åkeri har sakframställningsvis gjort gällande att Claes Svensson undertecknat en bekräftelse den 29 december 2022 om att alla ekonomiska mellanhavanden mellan honom och Erikssons Åkeri är reglerade i sin helhet fram till och med den 31 december 2022. Claes Svensson kan därför enligt åkeriet inte rikta något anspråk mot Erikssons Åkeri för tiden inom överenskommelsen.

Claes Svensson har gjort gällande (genom att visa bilder på hans namnteckningar) att namnteckningen är en förfalskning och att han omöjligen kan ha undertecknat den eftersom han befann sig i Göteborg under samma tid som han, enligt vad som framgår av bekräftelsen, skulle ha undertecknat den i Tomelilla. Här anser tingsrätten att det åligger Claes Svensson att konkret bevisa att hans namnteckning är förfalskad.

Åkeriet och Gunnar Eriksson har i förhör uppgett att det är Claes Svensson som
undertecknat handlingen, men ingen av dem säger sig ha sett detta. Erikssons
Åkeri har inte heller i övrigt förebringat någon bevisning kring handlingens
äkthet. Tingsrätten anser sammantaget att Erikssons Åkeri inte förmått styrka,
mot Claes Svenssons bestridande, att han undertecknat handlingen. Tingsrätten
kommer därför inte fästa något avseende vid denna i sin prövning.

Claes Svensson har gjort gällande att han träffade ett muntligt anställningsavtal
i juni 2021 med den dåvarande ställföreträdaren för Erikssons Åkeri, något såväl Gunnar Eriksson som åkeriet bestämt tillbakavisar.

De handlingar som Claes Svensson framvisat som ska styrka att han faktiskt arbetet för åkeriet tillsammans med kallade vittnen, landar i tingsrätten i oklarheter.

Sammantaget anser tingsrätten att ”det inte är klarlagt exakt vilket arbete Claes
Svensson faktiskt utfört för Erikssons Åkeris räkning, under den tid han påstår
sig ha varit anställd där. Förutom vad Claes Svensson anfört saknas det exempelvis stöd för att han haft en central roll i en omstrukturering av bolaget”.

Bedömningen av Claes Svenssons roll i övrigt kompliceras av att han uppenbarligen haft en vänskapsrelation med Gunnar Eriksson och hjälpt denne personligen med flera juridiska göromål. ”Det sagda innebär exempelvis att Claes Svenssons närvaro i Erikssons Åkeris lokaler vid olika tillfällen, eller att han varit med Gunnar Eriksson på utlandsresor, inte i sig talar för att ett anställningsförhållande har
förelegat”.

Därmed ogillas Claes Svenssons krav på ersättning från Erikssons Åkeri i Tomelilla.

Tingsrätten sänker dock åkeriets krav på ersättning för sina utgifter för bland annat advokater, två, med motiveringen: ”Varken målets art, omfattning eller den omsorg och skicklighet med vilken uppdraget har utförts motiverar det mycket höga anspråket för arvode. I detta ligger att målets beskaffenhet knappast heller varit av den komplexa eller annars komplicerade arten att det bör ha krävt två ombud.”

Hur ställer sig åkeriet till domslutet? Ombuden svarar: ”Tingsrätten har i sin dom konstaterat att Claes Svensson inte har varit anställd av Erikssons Åkeri i Tomelilla AB. Tingsrätten har därför ogillat Claes Svenssons talan och det innebär att Claes Svensson har förlorat målet. Tingsrättens avgörande ligger helt i linje med vad Erikssons Åkeri i Tomelilla AB hela tiden har framfört i målet, nämligen att något anställningsförhållande aldrig har förelegat mellan åkeriet och Claes Svensson. Erikssons Åkeri avser inte att i nuläget närmre kommentera tingsrättens dom utan hänvisar till domen där tingsrätten redogör för sina slutsatser.”

Vi har även sökt jurist Claes Svensson, som stämde åkeriet, för en kommentar om domen och om han har för avsikt att överklaga, men han återkommer inte innan publiceringen i dag.