Det statliga vägnätet i Sverige visar tecken på återhämtning efter en längre period där allt fler vägar försämrades. Andelen vägar som klassas som dåliga eller mycket dåliga har sedan 2023 minskat med tre procentenheter, vilket bryter den tidigare negativa utvecklingen.

Trots förbättringen kvarstår en omfattande underhållsskuld för vägbeläggning som uppgår till cirka 8,1 miljarder kronor. Även om utvecklingen fortsätter i positiv riktning bedöms skulden först kunna minska till omkring 5,1 miljarder kronor fram till år 2035.

Sammantaget innebär utvecklingen att mer än 90 procent av det statliga vägnätet på sikt kan nå en standard som bedöms som tillfredsställande eller bättre. Detta kopplas till ökade resurser och bättre planering av underhållsåtgärder.

Samtidigt finns tydliga regionala skillnader. Vissa delar av landet har fortfarande en hög andel vägar i mycket dåligt skick, medan andra områden har betydligt bättre standard. Det påverkar förutsättningarna för transporter beroende på var i landet verksamheten bedrivs.

När även vägkroppens tillstånd vägs in ökar den totala underhållsskulden till cirka 14,8 miljarder kronor i 2023 års prisnivå. Det visar att problemen inte enbart handlar om slitlager utan även om mer grundläggande delar av infrastrukturen.

En ny del i analysen är att även vägtrummornas skick har kartlagts. Resultatet visar att omkring 23 procent har identifierade brister, samtidigt som ytterligare närmare fyra procent bedöms behöva åtgärdas framöver. Vägtrummor har en avgörande funktion för avvattning, bärighet och skydd mot erosion och översvämningar. Brister kan därför få konsekvenser som inte alltid är synliga i den dagliga trafiken men som påverkar vägens livslängd och funktion.

Samtidigt pekar utvecklingen på att ökade trafikflöden framöver riskerar att påskynda slitaget på vägnätet. Det innebär att behovet av fortsatt underhåll och långsiktiga investeringar kvarstår, trots den förbättring som nu kan ses.