Redan sensommaren 2023 kom Proffs i kontakt med lastbilschaufförer som blivit av med sina behörigheter efter att PEth-prov, i strid med lag och förordning, tagits utan deras vetskap. Sedan dess har vi tagit del av många människors tragedier som PEth-prover orsakat.
Sommaren 2025 satte kammarrätten ner foten och sade att PEth-prover inte får användas på det sätt de gjordes, men därefter har Transportstyrelsen, som många drabbade uttrycker det, ”slingrat sig” för att inte behöva säga att det nog blev fel.
Turerna har varit många och det senaste är att en del som fått sina körkortåterkallade inte behöver göra återkommande prov för att få körkortstillstånd – medan andra har villkorats.
En av dem som villkorats är Susanna Lindh som fortsätter sin kamp mot Transportstyrelsen.
– Jag ger mig inte, säger hon till oss.
För att driva sitt ärende har hon tagit hjälp av trafikjurist Henrik D.A. Broberg, Trafikjuristerna, för att överklaga beslutet om att just hon ska villkoras för att kunna få ett körkortstillstånd.
Med anledning av hur Transportstyrelsen utvecklar hanteringen av dem som fått körkort återkallade på grund av PEth-prover, har Henrik Broberg gjort ett tillägg till Susannas talan i saken då det föreligger nya föreskrifter och ändrad rättslig ram.
Han skriver: ”Efter Transportstyrelsens beslut i det aktuella ärendet har myndigheten beslutat om ändrade föreskrifter rörande medicinska krav vid alkoholbruk, vilka trätt i kraft den 15 januari 2026 (TSFS 2026:2).
Genom dessa föreskrifter har Transportstyrelsen avskaffat de tidigare svenska särkraven som möjliggjorde ingripanden mot körkortsinnehav vid alkoholmissbruk eller bruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt. Enligt den nya ordningen kan körkortsingripande på medicinsk grund avseende alkohol endast ske vid fastställd diagnos alkoholberoende.
Även om det överklagade beslutet formellt har fattats enligt äldre lydelse av TSFS 2010:125, är det av betydelse vid proportionalitets- och lämplighetsbedömningen att Transportstyrelsen själv nu har konstaterat att den tidigare ordningen varit mer långtgående än vad som är motiverat ur trafiksäkerhetssynpunkt och därför avskaffats.
Det förhållandet att den typ av ingripande som nu prövas inte längre har stöd i gällande föreskrifter talar med styrka för att fortsatt villkor om läkarintyg och provtagning redan i dag framstår som obefogat.”
I inlagan tas även upp ett medicinskt utlåtande av den 14 januari i år rörande Susanna. Läkaren som skrivit intyget är specialist i allmänmedicin. Läkaren anger uttryckligen att intyget grundar sig på medicinsk professionell bedömning i enlighet med god medicinsk praxis och är avsett att användas i rättsligt sammanhang.
Intyget bekräftar också entydigt att det saknas medicinsk grund för att anta att Susanna uppfyller kriterier för alkoholberoende eller annat substansbrukssyndrom.
”Den tillkomna medicinska utredningen förstärker ytterligare det som redan tidigare gjorts gällande i målet, nämligen att förutsättningarna för att förena körkortet med fortsatt medicinskt villkor enligt 12 kap. 17 § TSFS 2010:125 inte är uppfyllda”, står det i inlagan.
Avslutningsvis sammanfattar Henrik D.A. Broberg inlagan med att ”den nya föreskriftsregleringen och den tillkomna medicinska utredningen visar sammantaget att fortsatt villkor om läkarintyg och provtagning inte längre kan anses motiverat ur trafiksäkerhetssynpunkt, den medicinska grund som Transportstyrelsen åberopat inte föreligger och att beslutet står i strid med både gällande rättsutveckling och principen om individuell och proportionerlig prövning.”
Slutsatsen Henrik D.A. Broberg gör gällande är att ”Transportstyrelsens beslut ska upphävas och att Susanna Lindh ska medges fortsatt körkortsinnehav utan medicinska villkor.”
Vi kontaktar Henrik D.A. Broberg och frågar om PEth-provernas tillämpning är den skandal allt fler nu hävdar det är.
– Ja, med beaktande av att alkoholmarkören PEth aldrig varit ämnad som en primär alkoholmarkör för att utröna en diagnos avseende missbruk eller beroende av alkohol, säger han.
Han anser dock inte att PEth-prov i sig är problemet då det tvärtom är ett vedertaget och användbart prov inom sjukvården för att visa om alkoholkonsumtion har förekommit under de senaste veckorna.
– PEth kan till och med vara ett nödvändigt verktyg för att fastställa att alkoholproblematik inte finns. I fall där det finns misstanke om att förhöjda CDT-värden är falskt positiva, kan PEth användas som ett komplement för att säkerställa att det inte handlar om överkonsumtion av alkohol. Så, problemet har aldrig varit analysmetoden, utan hur resultatet har använts rättsligt, säger Henrik D.A. Broberg.
Bakgrunden till att PEth började få en större roll i körkortsärenden går tillbaka till ett avgörande i Kammarrätten i Stockholm från 2019.
– Det målet gällde dock ett mycket speciellt fall där det under flera års tid hade tagits ett stort antal PEth-prover som samtliga visade kraftigt förhöjda värden. Samtidigt gav de traditionella alkoholmarkörerna CDT och GT inte ett tillförlitligt utslag vilket inte är ovanligt eftersom dessa prover kan ge både falskt negativa och falskt positiva resultat, säger Henrik D.A. Broberg.
Just i den situationen 2019 användes PEth exakt på det sätt som regelverket var tänkt – som ett kompletterande prov för att möjliggöra en korrekt medicinsk helhetsbedömning.
– Det var alltså inte fråga om att ett enstaka värde låg till grund för ingripandet utan ett långvarigt och konsekvent mönster som inte kunde fångas av CDT eller GT, säger Henrik D.A. Broberg.
Problemet uppstod när detta undantagsfall började tillämpas som norm och därmed började likställa PEth med CDT.
– I praktiken kom ett fåtal PEth-värden, ibland bara två inom loppet av 12 månader, att behandlas som tillräckligt underlag för att dra slutsatsen att en person hade ett alkoholmissbruk eller ett skadligt alkoholbruk, säger han och tillägger att trots det saknades klinisk diagnos och trots att mellanliggande prover var normala, eller det inte ens fanns några mellanliggande värden.
Det var här rättssäkerheten brast, anser Henrik D.A. Broberg.
– Det är också därför regelverket nu har ändrats så att endast diagnosen alkoholberoende kan ligga till grund för körkortsingripande vilket i grunden är en rimlig och nödvändig korrigering, säger han.
Samtidigt väcker den nya ordningen viktiga frågor om hur bedömningarna ska göras i praktiken. Diagnostik av alkoholberoende bygger på klinisk bedömning och professionellt omdöme vilket innebär att två personer med liknande förutsättningar i teorin kan bedömas olika beroende på vilken läkare som gör prövningen.
Därför blir det avgörande ur rättssäkerhetssynpunkt att de läkare vars utlåtanden ligger till grund för ingripanden är verksamma, erfarna och specialiserade inom området.
– Annars riskerar man att ersätta tidigare schablonmässiga provbedömningar med lika schablonmässiga, men mindre transparenta, kliniska bedömningar.
Därtill kvarstår läkares anmälningsskyldighet vid medicinsk olämplighet, även i avsaknad av formell beroendediagnos.
Hur Transportstyrelsen kommer att hantera sådana anmälningar inom ramen för de nya reglerna är ännu inte fullt ut prövat. Det finns därför fortfarande frågetecken kring tillämpningen framåt och det är något som både domstolarna och rättstillämpningen kommer behöva tydliggöra över tid.
Sammanfattningsvis är detta ett viktigt steg mot ökad rättssäkerhet, men det förutsätter en konsekvent, kompetent och transparent tillämpning.
– Det är inte längre laboratorievärden som ska avgöra människors körkortsinnehav, det ska avgöras av kvalificerade medicinska bedömningar. Hur väl systemet klarar den övergången återstår att se, avslutar Henrik D.A. Broberg, Trafikjuristerna.