Vi tar åter kontakt med trafikjurist Henrik DA Broberg, Trafikjuristerna, som företräder en av de drabbade. Det publicerade vi i denna artikel.
Vi frågar om det är någon skillnad på diagnosen missbruk och diagnosen beroende och Henrik DA Broberg försöker på ett enkelt sätt förklara och inleder med att alkohol kan brukas och riskbrukas.
– Riskbruk, kanske i form av semesterdrickande, kan eskalera till ett missbruk om man exempelvis fortsätter dricka efter semestern och personen i samband med det börjar drabbas av fysiska och psykiska konsekvenser. Lite som att drickandet ”kommer i vägen” för välmående, säger Henrik DA Broberg.
Missbruket kan därefter leda till ett alkoholberoende.
– Det kan få konsekvenser för familj och arbete. Lite som att arbetet och familjen ”kommer i vägen” för drickandet, säger Henrik DA Broberg.
Vad som i dag är bruk, riskbruk eller beroende är en bedömningsfråga
Henrik DA Broberg pekar nu tillbaka på det som skrevs i artikeln ovan.
– Vem gör bedömningen? Utifrån vilka kriterier? Vilken kompetens borde krävas av dem som gör bedömningen? Skulle en annan läkare gjort en annan bedömning? Hur säkerställer man framgent att det verkligen handlar om ett beroende och inte ”bara” ett missbruk, säger han.
Frågan han ställer är om de senaste förändringarna i regelverken kring PEth verkligen är en förändring/förbättring av lagstiftningen om ett missbruk lätt kan feltolkas som ett beroende.
– Om två liknande fall blir bedömda olika, den ena som missbruk, det andra som beroende, och enda skillnaden är vilken läkare man har måste frågan ställas om det då egentlig är någon förbättring i praktiken, säger Henrik DA Broberg.
Kommer Transportstyrelsen i framtiden se till att endast konsultera specialister i alkoholfrågor för att säkerställa en konformitet i bedömningarna? En faktisk specialistläkare inom alkoholmedicin skulle då kunna göra bedömningen att ett fall inte handlar om ett beroende utan i stället missbruk även om en behandlande läkare har anmält det som ett beroende. Henrik DA Broberg är inte övertygad om att Transportstyrelsen kommer att säkerställa bedömningen på det sättet.
– Nej, men hoppet är det sista som överger en människa, säger han.
Henrik DA Broberg har inga stora förhoppningar om att framtida bedömningar skulle bli bättre eller vara mer rättssäkra än de tidigare. Över 100 av de dryga 1 000 mål han varit ombud för gällande körkort/yrkestrafik sedan 2015, har gällt PEth/CDT och det är bara medräknat de som gått vidare till domstol. Han hade en föreläsning för Landstinget Region Västernorrland med cirka 60 läkare medverkande i april 2023.
Då upplevde han att attityden hos vissa av deltagarna var mer eller mindre att de ansåg sig vara ”hjältar” som anmälde sina patienter.
– Någon menade på allvar att de genom anmälan förhindrade rattfylleri vilket visar på en skrämmande okunnighet hos till och med vissa läkare om vad PEth och CDT handlar om. Så att jag ifrågasätter hur man ska säkerställa korrekta bedömningar handlar inte om någon ”generell skepsis” utan är baserat på erfarenhet och kunskap, säger Henrik DA Broberg.
Under mer än tio års tid har Henrik DA Broberg försökt få Transportstyrelsen, domstolar och medicinsk expertis att se det systemfel som nu äntligen uppmärksammas.
Som enskild jurist finns begränsade möjligheter att tränga igenom institutionell tröghet.
– Det är först när journalistiken tar vid som frågan blir omöjlig att ducka för. Er granskning har inte bara belyst problemet utan också tvingat fram den kursändring vi nu ser där Transportstyrelsen, något motvilligt, fått ta mössan i handen, säger Henrik DA Broberg och tillägger avslutningsvis att det här är ett tydligt exempel på vilken avgörande roll seriös journalistik spelar när rättssäkerhetsfrågor annars riskerar att malas ner i systemet.