Industrin vill accelerera – EU riskerar att bromsa - Tidningen PROFFS

I en debattartikel i Dagens Industri lyfter Karin Rådström, vd för Daimler Truck, frågan om huruvida EU:s politiska och regulatoriska ramverk är anpassat för den innovationskraft som nu efterfrågas från europeisk industri. Resonemanget berör i hög grad även transport- och åkeribranschen.

Utgångspunkten i debattartikeln är att europeiska industriföretag redan har tagit ett stort ansvar för teknikutveckling och omställning. Investeringar i elektrifiering, digitalisering och nya drivlinor sker i snabb takt, inte minst inom den tunga fordonsindustrin. Frågan som ställs är i vilken utsträckning EU:s politik stödjer eller försvårar denna utveckling.

Ett återkommande tema är spänningen mellan politiska ambitioner och praktiskt genomförande. EU har höga mål inom klimat, hållbarhet och teknisk suveränitet, men dessa ambitioner åtföljs ofta av omfattande regelverk, långa tillståndsprocesser och komplexa kravbilder. För industrin innebär detta ökade kostnader, längre ledtider och svårigheter att snabbt ta ny teknik från utvecklingsfas till marknad.

För transportsektorn blir konsekvenserna särskilt tydliga. Utvecklingen av nya lastbilar och transportsystem är i hög grad beroende av EU-regler kring typgodkännande, utsläpp, säkerhet och digital infrastruktur. När regelverken förändras snabbt eller tolkas olika mellan medlemsländer skapas osäkerhet som påverkar både tillverkare och åkeriernas investeringsbeslut.

Debattartikeln pekar också på behovet av långsiktiga och förutsägbara spelregler. Industriprojekt inom fordonsutveckling sträcker sig ofta över många år. När politiska prioriteringar, stödsystem eller regelverk ändras under pågående investeringscykler riskerar kalkyler att raseras. Detta kan i sin tur leda till att investeringar skjuts upp eller flyttas till marknader med stabilare förutsättningar.

Ett annat centralt resonemang rör EU:s inre marknad. För att innovation ska få genomslag krävs att nya lösningar snabbt kan skalas upp och användas i hela unionen. Fragmenterade regelverk, nationella särkrav och bristande harmonisering beskrivs som hinder för både konkurrenskraft och teknikspridning.

Sammantaget ger debattartikeln en bild av ett näringsliv som är redo att driva innovation och omställning vidare, men som efterfrågar ett tydligare politiskt stöd i form av förenklade regelverk, snabbare processer och ökad samordning på EU-nivå.

För åkeribranschen är frågeställningen högst konkret. Innovationstakten hos fordonstillverkarna påverkar direkt tillgången till nya fordon, tekniska lösningar och affärsmodeller. Om EU:s regelverk inte håller jämna steg med industrins utveckling riskerar både tillverkare och transportföretag att tappa tempo – med konsekvenser för konkurrenskraft, omställning och investeringar.