Varje dygn passerar i genomsnitt 65 000 fordon över Södertäljebron vilket är tre gånger så många som över Öresundsbron. Många av fordonen fraktar viktiga komponenter till produktionen för några av Sveriges största exportbolag.
Rapporten visar att bara Scania och AstraZenecas verksamheter i Södertälje har ett totalt årligt förädlingsvärde på 258 miljarder kronor. Det är en viktig del av svensk ekonomi.
I dag finns ingen fungerande alternativ vägförbindelse för tung trafik om bron måste stängas. Trafikvolymen och avsaknaden av alternativa vägar gör Södertäljebron till Sveriges mest sårbara vägpassage. Den nya rapporten, som publiceras i dag, analyserar de ekonomiska konsekvenserna av en mer omfattande incident som sätter bron ur spel.
Rapporten har tagits fram inom ramen för den avsiktsförklaring som Scania, AstraZeneca och Södertälje kommun undertecknade i maj för att verka för en ny förbindelse under Södertälje kanal. Rapporten visar att en tredjedel av Sveriges totala varuflöden påverkas vid ett stopp på bron, räknat i värde. Det handlar om årliga varuflöden till ett värde av mer än 1 150 miljarder kronor som påverkas.
Andelen varor som skulle drabbas av markanta förseningar till följd av en incident motsvarar ett värde på 170 miljarder kronor. Det kan jämföras med nästan hela skogsindustrins årliga exportvärde. Trots detta saknas i dag fungerande alternativ för transporter.
Hela Stockholmsregionen med över 2,4 miljoner människor är beroende av den 60 år gamla bron för stora delar av sin varuförsörjning. Bron är även en viktig evakueringsväg för invånarna i regionen, i händelse av krig eller kris. Den alternativa Mälarbron är inte dimensionerad för att hantera godsflöden eller evakuering i ett krisläge.
Rapporten belyser även att sårbarheten i passagen inte enbart rör väg- och järnvägstrafiken över bron. En olycka eller ett sabotage som gör att bron kollapsar sätter även Södertäljekanalen ur spel för sjötrafik. Det får än mer långtgående konsekvenser för verksamheter i hela Mälardalsregionen.
Rapporten är författad av Fredrik Bergström, nationalekonom och tidigare chefekonom på Handelns Utredningsinstitut, tillsammans med WSP:s analytiker Tore Englén och Lars Drageryd. Rapporten publiceras idag 17 september, se bifogad fil.
Fakta om Södertäljepassagens roll som nav i Stockholms och Sveriges transportsystem
• Varje dag passerar 65 000 fordon över Södertäljebron, det är tre gånger mer än över Öresundsbron.
• Nästan all bil- och lastbilstrafik söderifrån in och ut ur Stockholmregionen går i dag via Europavägarna E4 och E20 över Södertälje kanal. Det gör förbindelsen avgörande i varuförsörjningen till de 2,4 miljoner människor som bor i Stockholmsregionen.
• Förbindelsen över kanalen är avgörande i logistikkedjorna för några av Sveriges största exportföretag, som Scania och AstraZeneca, med avsevärda bidrag till BNP.
Scania har sitt globala huvudkontor i Södertälje och flera stora produktionsanläggningar med totalt 19 000 anställda. Bland annat den enda produktionsanläggningen i världen för sina ellastbilar.
Fakta om passagens sårbarhet ur beredskapsperspektiv
• Motorvägsbron E4/E20 är den enda storskaliga vägförbindelsen in och ut ur Stockholm söderifrån.
• Sedan 2019 har den alternativa Mälarbrons bärighetsklass sänkts. För de tyngsta lastbilsekipagen finns därmed ingen alternativ väg om bron över Södertälje kanal skulle utsättas för skada eller olycka som kräver en stängning av bron.
• Vid ett krisläge måste passagen över kanalen kunna användas för evakuering av regionens 2,4 miljoner invånare och för att hålla i gång viktiga delar av svensk produktion.
• Brooloyckan 2016 visade hur känslig trafiken i regionen är för störningar. De ekonomiska kostnaderna, näringslivets förluster och de samhällsfunktionella konsekvenserna blev omfattande. Då skedde olyckan i anslutning till semestertider. En liknande olycka annan tid på året vore förödande.