Emilia Mattsson och Linus Widén pluggar till drömyrket på Uppsala yrkesgymnasium, Jälla. Foto: Casimir Reuterskiöld Emilia Mattsson och Linus Widén pluggar till drömyrket på Uppsala yrkesgymnasium, Jälla. Foto: Casimir Reuterskiöld

Branschen vill ha fler platser till transportutbildningen

Intresset för att bli lastbilschaufför växer, det visar TYA:s nya skolledarrapport. Ändå väntas förarbristen öka de närmaste åren.
– Om vi inte får fler utbildningsplatser kan läget bli akut, säger TYA:s vd Sigalit Slutbäck.

2023 är behovet av lastbilschaufförer tillbaka på samma höga nivåer som 2018. När Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd ställde frågan till branschen 2022 uppgav 41 procent av åkerierna att de ville nyanställa, samtidigt som 55 procent av företagen sa sig ha svårt att hitta förare.
– Även med de utmaningar vi har i samhället, med inflation och oroligheter, ser vi inga tecken på nedgång, tvärtom. Det är stor brist på arbetskraft i hela transportbranschen, och inte bara i Sverige utan i hela Europa, säger Sigalit Slutbäck.

Det är dock ingen brist på intresse från landets unga. Enligt TYA:s färska skolledarrapport ökar söktrycket på gymnasieskolans fordons- och transportprogram. Läsåret 2022/2023 var det 4 363 förstahandssökande till drygt 2 300 platser.
– Det är glädjande att så många vill bli lastbilschaufförer. Samtidigt är det problematiskt när betygskraven ökar och många som skulle kunna bli fantastiska lastbilschaufförer inte kommer in på utbildningen, säger Sigalit.

– Fler utbildningsplatser skulle ge fler unga möjligheten att komma in på arbetsmarknaden, och samtidigt tillgodose behovet av arbetskraft i en pressad bransch, tillägger hon.

Tillsammans med arbetsgivare och fack gör TYA regelbundet insatser mot kommunerna för att visa hur stort behovet är, men också fördelarna med att ha en gymnasial transportutbildning på orten. Enligt skolledarrapporten fick 82 procent av eleverna jobb direkt efter godkänd examen förra året.

I vissa län, som Halland, Norrbotten och Jämtland, ligger den siffran på över 90 procent.
– När politikerna ser den ekvationen, och förstår hur många som går direkt från gymnasiet ut i arbetslivet, är det lättare att prata om fler platser.

Helst skulle Sigalit se totalt 4 000 utbildningsplatser i Sverige, men säger att det antagligen inte är realistiskt då kommunens resurser ska delas av många.
– 3 000 platser i det reguljära systemet vore en bra start.

Skolledarrapporten visar att utvecklingen med fler kvinnliga sökande till Transportprogrammet fortsätter. Läsåret 2022/2023 antogs 762 tjejer totalt, jämfört med 700 läsåret innan. Andelen kvinnliga elever i årskurs 2 är 33 procent, det vill säga drygt var tredje elev.
– Utvecklingen visar att det här inte bara är en trend. Flera av landets skolor har nu hälften kvinnliga och hälften manliga elever. Vi har fått en jämställdhet på utbildningen som är unik bland yrkesprogrammen.

Om Skolledarrapporten 2022/2023:
  • I dag bedriver 95 svenska gymnasieskolor transportutbildning och av dem besvarade 93 skolor enkäten som genomförs årligen av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd.
  • Antalet sökande och antagna läsåret 2022/2023: 4 363 respektive 2 323
  • 82 % av eleverna fick jobb direkt efter examen 2022. I Halland var den siffran 97 %, Jämtland 97 %, Norrbotten 92 %, Västerbotten 92 % och Kronoberg 91 %.
Andelen tjejer i transportprogrammets årskurs 2:
  • 2015 var andelen 16 %
  • 2019 var andelen 22 %
  • 2023 var andelen 33 %

Om artikeln

Publicerad: 2023-02-20 13:00
Kategori: Nyheter
Taggar: Arbetskraft Chaufförsbristen Utbildning