”Vi ser att det är svårt att få till ökad cykling genom rena regeländringar. Det är generellt andra faktorer som påverkar val av färdmedel”, säger Christopher Patten, utredare på Transportstyrelsen. Förslagen kommer från förra regeringen och framför allt har Miljöpartiet fokuserat på att underlätta för cyklister.
Hösten 2021 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda en rad regelfrågor med fokus på att få fler människor att cykla. Sammantaget är det fem olika områden som har utretts. I våras kom delrapporten som tittat närmare på två av områdena, cykling vid enkelriktat och omkörning/cykling i bredd. Nu redovisas slutrapporten där ytterligare tre områden belysts.
Transportstyrelsen har analyserat förslagen brett utifrån lagstiftning, trafiksäkerhet och i samråd med väghållare.
– Och vi är överens om att regleringen av vägtrafiken ska vara enkel att förstå, förutsägbar, proportionerlig och hållbar över tid, säger Christopher Patten.
Man har även undersökt om cyklister på ett trafiksäkert sätt skulle kunna undantas från reglerna om stopplikt vid röd signal vid högersväng. Slutsatsen är att vinsterna i framkomlighet för cyklisterna inte vägs upp av de negativa effekterna för trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Dessutom är regelförändringen inte förenlig med hur FN:s konventioner om hur vägtrafik, trafiksignaler och vägmärken ska vara utformande enligt internationellt regelverk.
Det finns redan möjlighet för cyklister att inte behöva stanna för rött vid högersväng.
– Men då är väginfrastrukturen sådan att cyklisten kör in på en avstickare vid trafikljuset och vidare in på en cykelbana. I Danmark har man en liknande lösning och kraven på väginfrastrukturen är hårda, säger Christopher Patten.
Just faran med oskyddade trafikanter på tunga fordons högra sida i döda vinkeln, har lett till ett antal tragiska olyckor vilket gör förslaget mindre lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt, anser Christopher Patten som trycker på att vägens utformning i så fall måsta anpassas.
Transportstyrelsen har också tittat närmare på det som kallas allgrönt för cyklister. Allgrönt innebär att alla cyklister får grönt samtidigt i en korsning med trafiksignaler och alla övriga trafikanter har då rött. Det finns inga juridiska hinder för att införa allgrönt för cyklister och trafiksäkerheten ökar i detta fall också något för just dem. Allgrönt ger dock inte ökad framkomlighet för vare sig cyklister eller övriga trafikanter, utan innebär att alla får längre väntetider i dessa korsningar.
Vidare har man utrett andra ändringar av trafikregler som kan leda till att andelen som cyklar ökar och man finner skäl att fortsätta undersöka förutsättningarna för tydligare regler kring minimibredd för cykelbanor och föreslår några mindre regeländringar. Bland annat rör ändringar parkeringsbestämmelserna för cykelgata och hur vägmärket F38 (cykelled) kan användas.
Vi har idag en infrastruktur där det är lätt att åka bil. Under decennier har transportsystemet utvecklas utifrån bilen som norm. För att få till förändringar krävs därför tydliga politiska prioriteringar, då till exempel framkomlighetsförbättringar för cyklingen sannolikt kommer att ske på biltrafikens bekostnad.
– Om vi väljer att cykla eller inte påverkas framför allt av konkreta förhållanden som bra väder och att det är lagom avstånd till dit man ska cykla. Det är också beroende av utvecklad infrastruktur och att den underhålls på ett bra sätt, säger Christopher Patten.
Vill du läsa hela rapporten, finner du den att ladda ner här.