Mattias Näsman, doktorand vid Enheten för ekonomisk historia, Umeå universitet. Foto: Mikael Stiernstedt

Historien vägleder i omställningen till fossilfri bilflotta

Varför har det varit så svårt att minska bilarnas utsläpp? Vilka styrmedel har haft bäst effekt för att få mer miljövänliga bilar? Det undersöker en ny avhandling i ekonomisk historia från Umeå universitet.

I sin avhandling studerar Mattias Näsman framväxten av bilavgasstandarder i Sverige under 1960-talet till 1980-talet. Han analyserar de politiska, ekonomiska och tekniska processerna som påverkat utvecklingen, framför allt de som utgjort hinder för att anta strikta utsläppskrav.

Mattias Näsman säger att den svenska utvecklingen måste ses i sin europeiska kontext.
– Bilindustrin var även då i hög grad internationaliserad och beroende av att kunna exportera. Strikta miljöstandarder på en nationell marknad, men inte på andra, riskerade att skapa internationella handelshinder med negativa konsekvenser för relationer med andra länder och minskad konkurrenskraft, säger han.

Det finns en allmän uppfattning om att bilindustrin ofta lyckas påverka utformningen av utsläppsstandarder för att gynna sig själv. I sin avhandling visar Mattias Näsman att så inte har varit fallet med den svenska bilindustrin.
– Det är ganska förvånande, faktiskt, Volvo och Saab-Scania var de största privata arbetsgivarna i Sverige i början av 1980-talet, men lyckades inte hindra regeringen från att anta standarder som var striktare än i övriga Europa, säger han.

Avhandlingen pekar på att i Sverige var det istället experter, bland andra från Naturvårdsverket, som var de tongivande aktörerna.
– Historiskt sett har kunskap om avgaser som miljöproblem, och hur man ska hantera dessa, varit av stor vikt när man utformat utsläppsstandarder. Sverige var tidigt ute med att ta fram sådan kunskap, bland annat genom det statligt finansierade avgaslaboratoriet i Studsvik. Tack vare detta kunde svenska experter sedan utöva betydande makt gentemot bilindustrin och mot Europeiska kommissionen som kraftigt opponerade sig mot att Sverige gick före resten av Europa med striktare regler, säger Mattias Näsman.

Mattias Näsman menar att bilavgasregleringens historia visar på vikten av att förstå miljöfrågans internationella dimension och han länge intresserat sig för hur samhället ska kunna anpassas, eller ställas om, för att hantera ökande miljöutmaningar. Går det att behålla fördelarna med bilsamhället och samtidigt inte skada människor eller planeten? Integrerad handel och skiftande miljöambitioner gör att den frågan blir extra komplicerad.
– Min avhandling visar på många historiska likheter mellan regleringen av avgaser och den nutida omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Dagens debatt fokuserar i hög grad på olika ekonomiska styrmedel såsom subventioner genom bonus malus, bensinskatter och annat, men i mina resultat kan man se att utsläppsstandarder – som nu förhandlas på EU-nivå – varit de viktigaste styrmedlen för att minska utsläppen på längre sikt. Dessa resultat är relevanta för beslutsfattare på olika nivåer, inte minst för de som bereder Sveriges hållning i europeiska miljöförhandlingar, avslutar Mattias Näsman.

Om artikeln

Publicerad: 2021-09-14 14:30
Kategori: Okategoriserade
Taggar: Avgasreglering Biilavgasstandarder Bilavgasreglering Bilindustrin CO2 Mattias Näsman Omställning Styrmedel