Låt oss säga att en brittisk medborgare i en personbil stoppas i Sverige för kontroll. Mannen bedriver hantverksverksamhet i Sverige. Han saknar fast adress både i hemlandet och i Sverige. Personbilen är ombyggd till lastfordon genom att baksätet tagits ut och ett golvplan lagts in för att möjliggöra transport av exempelvis grus. Det konstateras olovlig körning och fordonet beslagtas.

Mannens har begått flera olika mindre brott, så kallade mängdbrott, i Sverige. Flera av dessa har lagts ner då mannen inte gått att nå eller på andra sätt undandragit sig rättvisan. Andra ärenden är öppna och pågående. Inga domar har fallit. Den här gången får mannen dock en dom och ett strafföreläggande för olovlig körning, men har ännu inte gjort rätt för sig. Trots att det finns öppna ärenden, släpps mannen på fri fot.

Olikheten inför lagen ser vi även bland yrkesförare som begår överträdelser av olika art och vi frågar kammaråklagare Johan Bülow, UC Malmö, om hur det kan få vara på det här viset och vad som görs för att ändra på det. Han inleder med att understryka att han inte kan uttala sig om något specifikt ärende, men ger oss generella kommentarer.

Han förklarar att för att någon ska bli frihetsberövad måste det vara ett visst lägsta straff i straffskalan. Brottet måste vara häktningsgrundande. När det gäller ringa stöld, olovliga körningar, grova brott, så är straffskalan idag inte sådan att någon kan bli häktad på en av de vanliga häktningsgrunderna.
– Men, det finns en kvalificerad flyktfara också. Om en person inte har exempelvis en fast adress, kan denne bli frihetsberövad även om det inte är ett häktningsgrundande brott. Det är svårt med EU- medborgare, men det kan gå, säger han.

En proportionalitetsbedömning (en avvägning mellan straffvärdet och kostnaden för att verkställa det, red. anm.) måste hela tiden göras och straffvärdet av en olovlig körning är inte högt. Varför personen i exemplet inte blivit frihetsberövad, kan han egentligen inte kommentera, men kan tänka sig att svaret ligger i någon av dessa bedömningar som måste göras.
– Man ska också ha klart för sig att för att en person ska bli anhållen av en av mina kollegor, måste en polis först gripa personen i fråga. Det kan nog ofta vara så att polisen direkt gör en prövning och frågan kommer inte under mina kollegors bedömning, säger Johan Bülow.

En lagändring är förhoppningsvis på gång, berättar han vidare.
– En utredning som vi svarade på i våras föreslår att straffskalan för olovlig körning, grovt brott och rattfylleri av normalgraden ändras så att brotten blir häktningsgrundande. Detta syftar mest till att komma åt de notoriska ”återfalls-körarna”, men skulle ju också kunna göra att det blir lättare att få utländska personer frihetsberövade vid upprepade brott, säger han.

Det är inte bra att det är på detta viset.
– Jag kan bara hålla med om att det är frustrerande med de olika tillämpningarna av reglerna i olika europeiska länder. Nu kom mobilitetspaketet lite tidigare än beräknat och där finns vissa regeländringar som jag tror kan komma att hjälpa till att styra upp vissa avarter och problem inom branschen, men naturligtvis inte lösa allt och det kommer att ta ett tag innan det träder i kraft. Ändå ett steg i rätt riktning, avrundar Johan Bülow.