Fortsatta satsningar på godstågen

Missbruk av kombidirektivet påverkar negativt

Sverige har ett högt uppsatt klimatmål – senast år 2030 ska utsläppen från inrikes transporter minska med minst 70 %. För att klara detta mål, behöver mer gods flyttas från lastbil till tåg. Ett enda godståg kan ersätta mer än 30 långtradare, vilket genererar stora miljövinster. Kan vägtransporter hämma utvecklingen, frågar vi Trafikverket.

En förutsättning för att kunna frakta ännu mer gods via järnvägen till Göteborg, är den fortsatta utbyggnaden av Hamnbanan, en av Sveriges viktigaste järnvägsförbindelser. Hamnbanan är en cirka nio kilometer lång förbindelse mellan Göteborgs hamn och Västra stambanan. Den har tidigare varit enkelspårig och utbyggnaden till kapacitetshöjande dubbelspår på viktiga sträckor har pågått under flera år.

I början av februari inleddes arbetet med den sista etappen som är den 1,9 kilometer långa sträckan mellan Eriksberg och Pölsebo bangård. Den nya sträckan öppnas för trafik 2023.

Patrik Benrick, Senior Utredningsledare på Trafikverket.
– Hamnbanan trafikeras idag med cirka 80 tåg per dygn och teoretiskt möjliggörs en godstrafik på 200-240 tåg per dygn när ombyggnaden är klar, säger han.

En annan faktor som kan påverka överflyttning av gods från väg till järnväg negativt, är billiga vägtransporter. När vi talar med Trafikverket, lyfts bland annat det negativa i när vägtransportörer missbrukar lagar och regler. Tolkningen av ”närmast lämpliga” i samband med järnvägsrelaterad kombitrafik har luckrats upp och grundsyftet med kombidirektivet hamnar allt mer i bakgrunden.

Kombidirektivet har ett starkt miljöperspektiv vilket innebär att antalet mil på väg som gods transporteras, ska vara så få som möjligt. Idag ser vi emellertid exempel på att stora aktörer som kör mycket kombitrafik, istället tolkar ”närmast lämpliga”, inte ur ett miljöperspektiv, utan istället utifrån företagets egen ekonomi.

Om artikeln

Publicerad: 2020-02-24 10:11
Kategori: Nyheter
Taggar: