Hur ska vår match sluta?

De gångna veckorna har man inte kunnat undvika dagstidningarnas svarta rubriker om fotbollsbråket Sverige-Danmark. Supportern som av kärlek till sitt landslag råkade trampa riktigt ordentligt i klaveret lever idag ett liv med ständig ångest för det han gjorde mot den tyske fotbollsdomaren den där olycksaliga kvällen i början av juni.

Handen på hjärtat. Har vi inte var till mans någon gång känt ett behov av att ge rättsväsendet en rejäl lusing? Den danske supportern gjorde det som många av oss någon gång säkert har önskat att vi själva hade modet att göra. Dela ut en snyting till dem som säger sig skipa rättvisa.
Många fotbollsexperter ? och intresserade ? hävdar envist att domaren tog ett riktigt beslut både vad gäller den utdömda straffen till Sverige och att sedermera avbryta matchen och ge segern till oss. Och detta har jag inga invändningar emot. Jag håller med. Däremot undrar jag hur en fotboll lyckas med konststycket att uppröra två hela nationer. Ja till och med hela världen i det aktuella fallet.

Om vi leker med tanken att ett utländskt åkeri kommer till Sverige och utför olaglig cabotagetrafik ska vi vara glada om någon över huvud taget reagerar. Förutom dem som ingår i ?landslaget?, alltså. Det vill säga åkerierna här i Sverige.
?Domaren?, den svenska fru Justitia, är blind som en mullvad i dagsljus och ser inte vad som sker ? trots att det utländska åkeriet delar ut den ena magsugaren efter den andra på svensk åkerinäring. Och när Justitia väl sätter glasögonen på nästippen så är glorian över det utländska åkeriets logotyp det enda hon ser. Förnöjt tar hon av sig glasögonen och återfår sin forna närsynthet. Och några assisterande linjedomare finns som bekant inte i det här spelet.

Jag är absolut ingen förespråkare av våld och jag uppmanar definitivt inte någon att slå landets domare på käften. Däremot är det ett måste att höja vakenheten hos nämnda yrkesgrupp. Utländska åkare som misstänks för olagligt cabotage frias uteslutande i rätten (om ärendet ens kommer dit) med motiveringen att ?bevis saknas?. Varje gång är detta att liknas vid en rejäl magsugare på vår svenska transportnäring. Alla ?medspelare? vet att beslutet/konstaterandet många gånger är fel. Alla på ?planen? har ju med egna ögon sett vad som sker ? men aldrig den närsynta Justitia.
Hur den här ?matchen? ska sluta vet ingen. Förhoppningsvis vinner Sveriges åkerier med 3-0 men då krävs vakna domare med god syn. Och finns det verkligen några svenska sådana på trafik- och transportområdet?

Jag vill avsluta med att önska er alla en riktigt skön sommar – och vi ses igen den 10 augusti.

Göran Rosengren

Om artikeln

Publicerad: 2007-06-14 00:00
Kategori: Ledare
Taggar: