SVEN-ERIK ALHEM

58-åring slapp straff efter brottsprovokation

Polisen får aldrig provocera fram ett brott som en person inte skulle ha begått om provokation inte förekommit. I Svea hovrätt frikändes nyligen en 58-årig man som dömts till ett långt fängelsestraff i tingsrätten för synnerligen grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Hovrätten fann nämligen att utredningen inte var tillräcklig för att hovrätten skulle kunna dra slutsatsen att han skulle ha deltagit i en transport av en stor mängd narkotika in i Sverige utan polisens provokation.

Svensk polis hade genom en infiltratör erbjudit två tilltalade en lastbilstransport genom Europa och in i Sverige. Den ene tilltalade dömdes både i tingsrätten och i hovrätten och fick fängelse i sju år och 10 månader. Han bedömdes ha haft en central roll och beträffande honom ansåg Svea hovrätt att polisens agerande såvitt gäller hans hanterande av narkotikan inte haft någon betydelse för hans straffansvar.

Annorlunda blev utgången alltså för 58-åringen. Åklagaren förmådde enligt hovrätten inte att visa att 58-åringen skulle ha utfört gärningen om inte provokation förekommit.

Tur kanske för den frikände. Men det är viktigt att ett frikännande blir följden om det finns osäkerhet gällande utredningen. Något som Svea hovrätt alltså kom fram till i målet.

Till skillnad från brottsprovokation är bevisprovokation tillåten i en del fall när det gäller grov brottslighet. Det ger då vissa möjligheter att provocera fram bevisning om ett brott där en klar misstanke föreligger.

Det har ibland framförts politiska förslag om att också brottsprovokation i vissa fall borde tillåtas. Men så har det alltså inte blivit. Ibland kan för övrigt gränsdragningsfrågan mellan brotts- och bevisprovokation vara svårbedömd.

Om artikeln

Publicerad: 2021-08-27 09:00
Kategori: Krönika
Taggar: Brottsprovokation Rättsfall