Nästan skyldig finns inte

Ibland rör vi oss vårdslöst med uppgifter om skuld i rättsliga sammanhang fastän skuldfrågan inte klarlagts genom en lagakraftvunnen dom i vederbörlig ordning. Inte minst har anmärkningar härom berört det så kallade styckmordet på Catrine da Costa, där två läkare (vanligen kallade obducenten och allmänläkaren) lättvindigt pekades ut i domskälen som skyldiga till brott mot griftefrid utan att saken till följd av preskription blev föremål för korrekt sakprövning.

Diskussionens vågor går fortfarande höga i fallet som bekant. Läkarna anser sig på lösa boliner ha fått sina liv förstörda genom utpekandet med yrkesförbud till följd av indragna läkarlegitimationer. Sent omsider har de under 2008 fått rätt av Attunda tingsrätt till en rättslig skadeståndsprövning i anledning av det inträffade. Ytterligare utredningsåtgärder har nyligen beslutats av riksåklagaren. Ibland mal rättvisans kvarnar långsamt.

Oskuldspresumtionen

Att peka ut någon som skyldig utan en korrekt rättslig prövning i domstol kan innebära en kränkning av oskuldspresumtionen enligt artikel 6.2 i Europakonventionen.

Sådan kränkning ansågs föreligga i Ukraina när en kvinnlig direktör för ett statsägt café anklagades och arresterades för att ha stulit statlig egendom men aldrig åtalades till följd bland annat av bristande bevisning. Likväl påstod utredare och berörd domstol i ett nedläggningsbeslut att hon faktiskt hade begått de brott hon anklagats för. Den tidigare caféchefen stod på sig och klagade i Europadomstolen – synnerligen förståeligt – över att hon bedömts skyldig utan att frågan om hennes skuld hade avgjorts på ett lagenligt sätt. Hon fick rätt. Europadomstolen ansåg det klarlagt att domstolens beslut att lägga ned åtalet hade utformats i sådana ordalag som inte lämnade något som helst tvivel om deras uppfattning att hon begått brotten. Därför förelåg en kränkning.

Antingen eller

Det kan ligga nära till hands att se överlägset och föraktfullt på fallet från Ukraina. Men vi bör då påminna oss vårt eget da Costa fall, som ju fortfarande inte är sluthandlagt. De båda läkarnas läkarlegitimationer drogs in redan 1991. De har onekligen under en lång följd av år stämplats för att ha styckat da Costas kropp utan att frågan om deras skuld fastställts i vederbörlig ordning av domstol. Kommer ett högt skadestånd måhända att läka såren? Vi får se.

Lärdomen borde under alla omständigheter vara att vi aldrig kan komma med någon slags ”nästan skyldig dom” i något sammanhang. Antingen är en åtalad skyldig bortom rimligt tvivel. Bara då kan en fällande dom komma till stånd. I annat fall måste ett villkorslöst frikännande äga rum.

Sven-Erik Alhem
www.svenerikalhem.se

Om artikeln

Publicerad: 2009-05-22 00:00
Kategori: Krönika
Taggar: