Forskaren har också fått med sig en stor myndighet på tåget som säger samma sak – två PEth-prov och sedan är du missbrukare.
En del får till och med en beroendediagnos även om proverna visar i stort sett samma som för missbruk. En beroendediagnos är etter värre än en missbruksdiagnos.
Är du beroende får du lämna många fler prov i flera år – på din egen bekostnad. Varför det är så verkar ingen förstå. Trafikjurist Henrik Broberg, Trafikjuristerna, säger i en artikel: ”Vem gör bedömningen? Utifrån vilka kriterier? Vilken kompetens borde krävas av dem som gör bedömningen? Skulle en annan läkare gjort en annan bedömning? Hur säkerställer man framgent att det verkligen handlar om ett beroende och inte ”bara” ett missbruk.”
All uppmärksamhet, har lett till många turer och frågor kring PEth-provers användande och framför allt tolkning och har lett till att myndigheten ändrat sig lika ofta som de flesta byter kalsonger.
Det slutar inte här eftersom det även finns en intresseförening för PEth-drabbade i vilken en före detta läkare på myndigheten skriver att ”alla som har höga värden ljuger”. Jag undrar hur den före detta läkaren vet det?
Om man nu har fått en diagnos och den är felaktig måste det väl gå att ändra på, men nej, så lätt är det inte.
Även om du har flera väldigt kunniga läkare som skriver att du inte är missbrukare är det inte säkert att det hjälper. Myndighetens läkare och deras rådgivande, konsulterande läkare överträffar alla i kunskap. Även om deras kompetens i vissa fall mest handlar om hur barn blir till. För deras tjänster betalar myndigheten väldigt bra.
Problemet kanske är att myndigheten för sent insett att de lagt en massa pengar på fel saker och har kommit till ett läge där det är för sent att backa? Det leder kanske till desperata försök att säga att ”vi bara följer praxis” – en praxis de själva hittat på och som gör att många löper risk att hamna i min och många andras situation.
Att myndigheten sedan ändrar reglerna och kallar det för modernisering och utveckling är väl egentligen som att gå ut och rasta en väldigt stor pudel.
Avslutningsvis vill jag säga att jag den 18 februari fick rätt i mitt fall efter lång tids hård kamp som kostat en bra slant, men kommer det att hjälpa andra? Som kanske inte orkar kämpa mot Goliat? Som inte har ekonomiska resurser? Som får sin tillvaro raserad?