Inte sällan har PEth-prover tagits på vårdcentraler utan att personen informerats om det och utan att provet varit relevant för läkarbesöket som sådant. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter i TSFS 2010:125 samt körkortslagen 10 kap. 5§ måste läkaren informera innan provet och sedan en anmälan till Transportstyrelsen görs.

När det gäller yrkesförare måste dessa vart femte år göra en obligatorisk läkarkontroll för att få behålla sina högre behörigheter. Enligt Transportstyrelsen ingår inte ett PEth-prov som krav oavsett om föraren har diabetes typ 2 eller inte. Ändå har vårdcentralsläkare utan att informera tagit detta prov.

Oavsett om en person är yrkesförare eller inte innebär ett körkortsåterkallande en stor påverkan för dem som drabbas. Till och med livsavgörande.

Transportstyrelsens sätt att använda PEth-prover med hjälp av bland annat inhyrda konsultläkare, har underkänts av kammarrätten och det har börjat ge eko. Transportstyrelsen har dock inte backat helt från att de möjligen kan ha gjort fel. Däremot börjar de som drabbats kunna få körkortstillstånd utan att behöva uppsöka socialtjänsten för att diskutera sitt förhållande till alkohol och missbruk – en diagnos som inte ens ställt.

En privatperson som drabbats är Susanna Lindh och hon ser med glädje att det finns ett ljus i tunneln, men det finns smolk i bägaren. I Facebook gruppen Protestera mot PEth prov som Susanna är med i, har drabbade nära kontakt med varandra och delar sina erfarenheter.

Nu kan man i gruppen läsa om att flera drabbade kunnat få tillbaka sina körkort utan att detta har villkorats, men så är det inte för alla.
– Jag hör till dem som har fått villkor satta för att jag ska få tillbaka mitt körkort, säger Susanna som vill veta varför.

Hon tillskriver Transportstyrelsen och vill få en förklaring och hänvisar till likabehandlingsprincipen. I sitt mejl till Transportstyrelsen och då även Jonas Bjelfvenstam, vill hon ha en redogörelse för hur myndighetens utredare arbetar och bedömer människor och gör skillnader mellan människor i besluten.
– Jag skickade med ett exempel på en person som får tillbaka sitt körkort utan provtagningar över huvud taget. Personen har inte gjort en enda provtagning enligt föreläggandet och trots det fått tillbaka körkortet, säger Susanna.

I Susannas beslut står det att hon, för att få tillbaka sitt körkort, måste inkomma med ett intyg från specialistläkare i maj 2026. Intyget ska bygga på minst sex månaders observation och innehålla minst fyra prover för alkohol och två prover för de vanligaste narkotikasubstanserna.
– Transportstyrelsen kräver att intyget ska komma från en specialistläkare. Samtidigt har det framkommit att en del av Transportstyrelsens anlitade konsultläkare som ska vara rådgivande inför myndighetens beslut inte varit specialister inom det aktuella området, säger Susanna.

Polemikum Juridik AB skriver i en debattartikel om bland annat myndighetens anlitade konsultläkare: ”Som situationen är nu framstår det snarare som att de rådgivande läkarna agerat som en formaliserad stämpelinstans där de endast bekräftat Transportstyrelsens praxis utan att genomföra självständiga bedömningar eller säkerställa att diagnostiska kriterier faktiskt varit uppfyllda.”

Skälet för Susannas villkor anges i Susannas beslutet vara: ”Du har vid någon tidpunkt uppfyllt kriterierna för diagnosen beroende.”
– Och det är baserat på ett tillvägagångssätt som kammarrätten tidigare i år har underkänt, säger Susanna som själsligt påverkas av inte bara kränkningen hon och andra får utstå, men nu också av att de drabbade behandlas olika.

Vi kontaktar Transportstyrelsen och frågar varför det finns personer som får tillbaka körkortet utan villkor medan andra villkoras för detsamma. Och om myndigheten inte anser det finns någon skillnad i bedömningen av dem som ska få tillbaka sina körkort, vad är det då som pågår?

Det första svaret vi får från Transportstyrelsen lyder: ”I fall där läkare har bedömt att en person antingen någon gång uppfyllt kriterierna för beroende av alkohol eller bedömt att det finns en aktuell diagnos missbruk så finns där ett krav på läkarintyg vid tre tillfällen under totalt 24 månader. Och i de fall man fått körkort utan kravet på läkarintyg finns således inte en ställd diagnos om alkoholberoende eller aktuell diagnos missbruk.

Sammanfattningsvis beror skillnaden i bedömning på om det finns en av vården ställd diagnos enligt ovan eller inte.”

Vi skickar följdfrågor och pekar på att det finns fall som fått tillbaka körkorten efter PEth-indragning utan att villkoras med en mängd efterprover och intyg från specialistläkare, medan det finns de som med samma bakgrund villkoras. I ert första svar framgår det inte vilka olika kriterier som gäller för om det ska villkoras eller inte. Så åter – varför görs det skillnad på de som PEth-provats med körkortsåterkallelse som följd och sedan ska få tillbaka körkortet/trafiktillstånd?

Det finns ändå kammarrättens dom från tidigare i år som underkänner återkallande mot bakgrund av två PEthprover. Är de som villkoras ”värre” än de som inte villkoras? Vari ligger skillnaden mellan dessa två grupper?

Dessutom krävs det att intyget sedan kommer från en specialistläkare inom området. När av Transportstyrelsen inhyrda konsultläkare rådgivit myndigheten om huruvida ett körkort på grund av PEth ska återkallas har det inte alltid varit läkare med specialistkunskap inom det aktuella området.

I väntan på återkoppling på våra följdfrågor kommer ett svar från enhetschefen, avdelning körkort, på Transportstyrelsen.
”Om det ställs krav på läkarintyg eller inte beror på situationen i det enskilda ärendet. Generellt kan man säga att om en person någon gång uppfyllt kriterierna för en beroendediagnos eller läkare bedömer att det finns en aktuell diagnos om missbruk så ställs krav på tre läkarintyg under 24 månader.
Utan att gå in på detaljer i det specifika ärendet kan det förklara bilden av att vissa personer får körkort med krav på läkarintyg och att vissa får körkorten utan krav.”

Enhetschefen fortsätter: ”Jag tycker det är viktigt att påpeka att reglerna i mångt och mycket kommer utifrån styrande EU-direktiv och inte är något som Transportstyrelsen på eget bevåg har valt att införa. En sådan sak är reglerna om körkortsinnehav när det finns alkoholberoendediagnos.

Av tredje körkortsdirektivet, bilaga III och artikel 14 framgår att:
Alkoholkonsumtion är en stor fara för trafiksäkerheten. Med tanke på problemets omfattning är det mycket viktigt att läkarna visar stor uppmärksamhet.

Enligt 14.1 så får körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol eller inte är i stånd att avstå från att föra fordon i alkoholpåverkat tillstånd. För sökande eller förare som tidigare har varit beroende av alkohol får körkort utfärdas eller förnyas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.”

Samtidigt säger kammarrätten att diagnosen ”beroende” inte kan ställas grundat på enbart två PEth-prov. Kan man då ändå fortsätta att hänvisa till att en diagnos faktiskt har ställts?

Svar på våra första följdfrågor lyder: ”Det är svårt att bemöta ett generellt påstående om att det finns personer med samma förutsättningar som har bedömts olika hos oss. Vi hänvisar till det tidigare svaret. Har personen ställd beroendediagnos eller aktuell missbruksdiagnos ställs krav på läkarintyg. Vi kommenterar inte enskilda ärenden i media.”

Men ni har uppenbarligen två grupper – de som villkoras och de som inte. Vilka kriterier gäller för skillnaden mellan dessa grupper?

Kammarrätten har underkänt användandet av två PEth-prover för att ställa en beroendediagnos varför de flesta av dem vi har kontakt med aldrig har fått en diagnos enligt kammarrättens dom. Proverna har dessutom ofta tagits utan erforderlig information och diagnosen ställts på vad kammarrätten säger är felaktig grund.

Redaktionen ställer en sista följdfråga till Transportstyrelsen innan publiceringen:  ”Vari ligger svårigheten att svara på vad som ligger bakom att några villkoras och andra inte?”

Något svar hinner inte komma.