Oavsett om personen som uppsöker vårdcentralen för att förnya sina tunga behörigheter luktar sprit och ”ser ut som en alkis” – eller, som det varit i de flesta fallen vi kommit i kontakt med – ser ut som ”vem som helst”. Vad händer om personen då, oavsett utseende, vägrar att ett PEth-prov tas då det inte ingår i den aktuella kontrollen?

Inledningsvis är det viktigt att säga att missbrukare inte ska finnas på våra vägar som förare och att dessa måste beredas hjälp utan att deras liv raseras totalt.

Vi ställde frågan till Transportstyrelsen om vad som händer om en person vägrar att PEth-prov tas och svaret är att Transportstyrelsen ställer inga krav på att hälso- och sjukvården ska upptäcka alkoholöverkonsumtion.

Enligt lagen ska en läkare som bedömer att en körkortsinnehavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Läkaren behöver inte anmäla om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Om läkaren har indikationer på att det finns medicinska skäl att personen inte ska köra bil och vill fortsätta utreda och personen motsätter sig detta måste läkaren rapportera till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen ställer dock inte krav på hur läkaren utreder detta, det vill säga om läkaren tar olika prover och hur många.

För lägre behörigheter krävs inget läkarintyg för att få körkortstillstånd första gången om man inte redan har en diagnos.

För högre behörigheter krävs läkarintyg, men normalt kräver läkaren inte att blodprov tas om du inte är dömd för rattfylleri eller fått ditt körkort återkallat på grund av alkoholrelaterade medicinska skäl. I dessa fall ligger bevisbördan på den som blivit av med körkort att visa att de medicinska skälen inte kvarstår.

Transportstyrelsen ställer således inga krav på att hälso- och sjukvården ska upptäcka alkoholöverkonsumtion.

Enligt lagen ska en läkare som bedömer att en körkortsinnehavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Läkaren behöver inte anmäla om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Om läkaren har indikationer på att det finns medicinska skäl att personen inte ska köra bil och vill fortsätta utreda och personen motsätter sig detta, måste läkaren rapportera det till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen ställer dock inte krav på hur läkaren utreder detta, det vill säga om läkaren tar olika prover och hur många.

För lägre behörigheter krävs inget läkarintyg för att få körkortstillstånd första gången om man inte redan har en diagnos. För högre behörigheter krävs läkarintyg, men normalt kräver läkaren inte att blodprov tas om du inte är dömd för rattfylleri eller fått ditt körkort återkallat på grund av alkoholrelaterade medicinska skäl. I dessa fall ligger bevisbördan på den som blivit av med körkortet att visa att de medicinska skälen inte kvarstår.

Vi har följdfrågor. Om en chaufför som gör en obligatorisk läkarkontroll för att behålla sina tyngre behörigheter och då vägrar att ett PEth-prov tas, måste läkaren rapportera det till Transportstyrelsen och kan läkaren vägra att exempelvis skriva intyget som personen är där för att förnya?

Svaret är att vid ansökan om förlängning av högre behörigheter ska sökanden ge in ett så kallat basläkarintyg. I detta intyg finns frågor om bland annat alkohol, om det funnits någon diagnos, om det finns resultat av provtagning med mera.

Det finns dock inget krav på att prover ska tas, men om prover har tagits har läkaren sannolikt tagit hänsyn till detta i sin helhetsbedömning. Sedan är det upp till läkaren om denne behöver ytterligare underlag av något slag för att skriva på intyget.

Transportstyrelsens slutgiltiga svar är att det är läkaren som avgör om prover ska tas och i så fall vilka prover som ska tas. Om personen kan vägra eller inte är inte är inte något som Transportstyrelsen kan bedöma, men när det gäller intyg för högre behörigheter kan den som söker välja vilken läkare/mottagning den går till.

Som redaktionen förstår Transportstyrelsens svar ska en person som söker exempelvis förnyelse av högre behörigheter och i samband med det får informationen att ett PEth-prov ska tas, kunna lämna vårdcentralen och söka sig till en annan läkare utan att Transportstyrelsen har synpunkter på detta då det inte ankommer den avvisade läkaren att rapportera vägrandet till Transportstyrelsen.

Det aktualiserar en artikel som tidigare publicerats i Proffs redaktionella tidning och här kommer en kortversion av densamma och då handlar det om att personer PEth-provats, i strid mot lagar och förordningar, utan vetskap.

Att människor PEth-testas utan att ha informerats om det i förväg har väckt starka reaktioner, inte minst inom yrkestrafiken. I takt med att fler ifrågasätter provmetodens tillförlitlighet har intresset ökat för alternativa vägar till körkortsintyg – däribland möjligheten att genomgå läkarundersökning på distans.

Som Proffs tidigare har rapporterat, bland annat i en artikel om Växjökliniken, erbjuder vissa vårdgivare läkarintyg för körkort helt på distans. Det innebär att patienten inte behöver lämna blodprov, vilket kan vara en avgörande faktor för den som upplever att PEth-testet har använts på ett rättsosäkert sätt. Distansintyg kan därför i vissa fall vara en väg bort från de provtagningar som fått hård kritik för bristande information, oklar metodik och otydliga tolkningar.

Men distansintyg är inte en ”enkel lösning” för alla. En viktig grundförutsättning är att personen faktiskt är nykter. Det gäller oavsett substanser som alkohol, narkotika eller andra droger. Läkarintyg, oavsett hur de utfärdas, bygger på en medicinsk och rättslig bedömning av personens lämplighet att köra fordon. Den som inte kan leva upp till kraven kommer inte att få ett godkänt intyg oavsett om det sker via nätet, telefon eller fysiskt möte.

Det finns också hinder och begränsningar. Långt ifrån alla läkare erbjuder distansundersökningar och Transportstyrelsen kan i vissa fall kräva kompletterande prover för att styrka nykterhet. Det är därför viktigt att noggrant kontrollera vad som gäller i det enskilda fallet. Vissa fall, särskilt där missbruk misstänks eller tidigare funnits, kan kräva mer omfattande provtagning under längre tid.

För många innebär dock distansläkarintyg en möjlighet till en mer transparent och kontrollerbar process särskilt för dem som tidigare upplevt sig rättslösa inför provresultat de inte fått någon förklaring till. Modellen kan också öka tillgängligheten för den som bor långt från närmaste provtagningsenhet.

Alternativet finns som sagt och Transportstyrelsen har inga invändningar.

När det gäller läkarintyg för körkort, exempelvis för högre behörigheter, har Transportstyrelsen inga krav på hur läkarintyget ska utfärdas.
– Däremot ställer vi i vissa fall krav på vilken specialistkompetens intygsskrivande läkare ska ha. I våra blanketter för läkarintyg ställer vi frågor som vi behöver ha svar på utifrån kraven i de medicinska föreskrifterna om körkort, TSFS 2010:125, skrev Sara Magnusson, utredare på Transportstyrelsen i ett mejlsvar till Proffs tidigare i år.