På UC i Malmö, förklarar kammaråklagare Johan Bülow vad som ligger bakom rabatterna och att det inte är Riksåklagaren som ytterst styr summorna som kan användas vid föreläggande av ordningsbot.
− Det gör riksdagen som har beslutat om dessa genom Brottsbalken, säger han.

I 25 kap 3§, bestäms att boten för ett särskilt brott ska vara lägst 200 kronor och högst 4 000 kronor, fortsätter han. I 25 kap 6§, bestäms att sammanlagt får penningböterna inte uppgå till mer än 10 000 kronor för flera brott.

Senaste gången dessa belopp ändrades, var 2006.
− Ambitionen är att botbeloppen för de olika brotten, som framgår av Riksåklagarens föreskrifter, ska ses över kontinuerligt för att vara aktuella och relevanta, säger Bülow.

Detta kan vara svårt ibland eftersom det finns en växelverkan mellan domstolarna och Riksåklagarens föreskrifter. Föreskrifterna ska spegla domstolarnas praxis och även relateras inbördes, men samtidigt följer domstolarnas praxis föreskrifterna.

Vad betyder ”kontinuerligt” i tid? Och stämmer det att en höjning av maxbeloppet 10 000 kronor har diskuterats?
− Kontinuerligt betyder att jag hela tiden följer utvecklingen, men någon diskussion om en höjning av maxbeloppet, känner jag inte till, säger han.

På grund av mobiltelefonförbudet, träder den 1 oktober en ny version av bilaga 1 in som handlar om Trafikförordningen.
− Så när nästa översyn kommer, är i nuläget inte klart och beror ofta på när författningsändringarna kommer, säger han.

Bötesrabatter bygger på en princip inom straffrätten – aspirationsprincipen.
− Enkelt förklarat, tar man hela straffvärdet av det första brottet och sedan reduceras straffvärdet på resterande brott, säger han. Någon fastlagd regel för hur det ska reduceras, finns inte för de flesta brott, utan bygger på praxis bland annat från Högsta Domstolen.

Principen blir påtaglig just när det gäller ordningsbotsystemet eftersom det ska vara enkelt och förutsägbart. Av den anledningen har Riksåklagaren formaliserat aspirationsprincipen i sina föreskrifter. Riksåklagaren råder alltså inte över detta, utan det är bara en formaliserad tillämpning av principen.

Principen kan ge olika effekter och en är att fler brott faktiskt lagförs genom ordningsbot, säger han.
− Exempelvis om en förare begår flera brott, kan man tänka sig att benägenheten att godkänna ett föreläggande ökar om inte bötesbeloppet är avskräckande stort. Effekten blir då i sin tur att resten av rättsväsendet inte belastas, säger han.

Avslutningsvis lyfter han att det är värt att komma ihåg att en lagföring kan ha flera effekter än bara själva straffet. Lagföringen kan ha betydelse för bland annat tillstånd och körkort.
− Det är också viktigt att utländska personer kan lagföras direkt utan ett för samhället kostsamt domstolsförfarande som riskerar att dra ut på tiden, avrundar kammaråklagare Johan Bülow.