Det handlar om ett mätsystem som kan användas för att upptäcka och varna för isbildning på våra vägar. Särskilt intressant är så kallad svart is ? is som inte syns med blotta ögat men som ger blixthalka. KTH-forskaren Mats Riehms insats ska leda till säkrare vintervägar men också väldigt stora kostnadsbesparingar för vintervägunderhållet samt positiva miljöeffekter.
200 000 till 300 000 ton per år, så mycket vägsalt sprids på våra vägar varje år. Kostnaden för detta och annan vinterväghållning i Sverige uppgår till cirka 2 miljarder kronor årligen, enligt färska siffror från Trafikverket.
– Mätsystemet kan leda till väldigt stora kostnadsbesparingar eftersom det effektiviserar vinterväghållningen, säger Mats Riehm, doktorand på institutionen Mark- och vattenteknik på ABE-skolan vid KTH.
Provfryser vägen
Kortfattat går hans idé ut på att sätta upp IR-termometrar och IR-kameror på de cirka 700 väderstationer som finns runtom i Sverige. IR-termometri, en teknik som fallit i pris radikalt de senaste åren, läser sedan av den energi som frigörs när underlaget fryser. Tillsammans med små kylelement i vägbanorna som provfryser vägen och i kombination med beräkningar går det att se hur mycket vägsalt som finns kvar och därmed när det är dags att salta igen. Vägarna behöver alltså inte saltas som tidigare, det vill säga i blindo och utan pålitlig information om saltet verkligen behövs.