Dessvärre finns det nog fler människor på vår jord som saknar både en och två skruvar. Vi kan idag ganska enkelt följa ett stort antal av dessa individer i diverse forum på internet. Jag misstänker att få forum klarat sig från dem.
Tyvärr finns det (och kommer nog alltid att finnas) de som tror att just deras uppfattningar är de enda rätta. Påhopp och slag under bältet tycks roa många av dem. Oftast blir deras inlägg dessutom ivrigt påhejade av andra människor med liknande uppfattning. Eller, för all del, av andra som inte själv har stake att ha en egen uppfattning om saker och ting.

”Fegt och lågt”

Som tur är saknar nog de flesta av dessa tokstollar tillgång till vapen. De döljer sig bakom ”alias” på nätet. Ibland sjunker de så lågt att de till och med stjäl andras identiteter och låter oskyldiga personer bära skammen för uppfattningar som alltså inte ens den ”riktiga” skribenten vågar stå för. Det är både fegt och lågt. Sådana människor hör knappast hemma i ett demokratiskt samhälle, enligt min åsikt.

Tvivelaktig retorik

I min värld ska man få ha skilda uppfattningar. Och folk som har en annan åsikt än min egen behöver alltså nödvändigtvis inte ha fel. Det är ju just det en bra debatt ska ge mig svar på. Men ger man sig in i ett åsiktsutbyte, måste man också kunna respektera andras ståndpunkt utan att med tvivelaktig retorik göra allt för att såga motparten längs anklarna.
Steget från dessa ”sandlådedebattörer” till skottdramat i Norge är förstås långt. Men det finns absolut många likheter. Det handlar i de allra flesta fall om att ”rensa ut” oliktänkande.

Stina heter Kalle

Att spy ut sitt hat via forum på nätet har blivit väldigt vanligt, men att förbjuda det vore inte rimligt. Att få ”tänka olika” är ju grundbulten i en demokrati. Vad som däremot hade varit intressant att veta, är hur dessa ”debattörers” sociala liv i övrigt ser ut? Hur gör man när man i glada vänners lag plötsligt märker att en av kompisarna har en annan uppfattning i en speciell fråga? Börjar man skrika glåpord och kasta sten i lägenheten? Presenterar man sig som ”Stina” när man i själva verket heter ”Kalle” för att därefter dela ut en högersving?
Antagligen inte. Det är nog i själva verket så som många fungerar i trafiksammanhang, att på vägen till bilen hälsar man glatt på grannen. Möts man sedan i en trafiksituation, haglar svordomarna.
Revirtänket och den uppmålade bilden av att vara anonym, får dessvärre många av oss att uppträda irrationellt. Ibland stannar det vid fingerpekande bakom ratten, ibland tar det tyvärr helt andra uttryck.
En bra debatt ska avslutas med ett respektfullt handslag! Det tycker jag…