Jag är inne på upploppet

Upplopp är ett ord med flera olika betydelser. Det kan vara en särskild brottsrubricering. Då fordras det att gärningsmannen ingår i en folksamling och till exempel stör allmän ordning genom att ådagalägga uppsåt att med förenat våld sätta sig upp mot myndighet. Straffet kan bli böter eller fängelse i upp till två år.

En annan betydelse av upplopp är slutlöpsträckan inom idrottens värld. ?Gärderud gjorde slut på konkurrenterna på upploppet?, kunde en rubrik på sportsidorna lyda längre tillbaka. Idag är det andra löpare som kämpar på upploppet. Den betydelsen kan gälla också yrkeslivet. Och det för mig över på min egen situation.
Jag är nämligen inne på upploppet som överåklagare i Malmö och närmar mig raskt pension den 1 juli i år. Då kanske någon frågar sig om jag bara tänker ta det lugnt och sätta mig i parken och mata änderna därefter? En och annan tycker nog att det vore det enda rätta. Men så känner jag det inte. Och därför har jag bestämt mig för att fortsätta jobba som konsult i egen regi från och med den 1 juli. Jag har öppnat en hemsida, www.svenerikalhem.se, där jag närmare har beskrivit vad jag tänker ägna mig åt. Bland annat avser jag fortsätta att aktivt delta i samhällsdebatten. Ett av de viktigaste områdena gäller trafiken och trafiksäkerheten. Även i tidningen Proffs tänker jag fortsätta medarbeta som krönikör.

Med fokus på framtiden

En löpare som befinner sig på upploppet och har chans att vinna, satsar allt och tar ut de sista krafterna för att slå alla motståndare. Vinnaren blir normalt helt utpumpad av ansträngningen. Intressefokuseringen på nästa lopp brukar få anstå ett tag. Krafterna måste återhämtas.
På mitt upplopp känns det annorlunda. Där ligger fokuseringen nu snarast på vad som ska hända efter den 1 juli. Det betyder att jag inte rusar på för att på upploppet slå några motståndare. Istället förbereder jag mig mentalt och på andra sätt för att bli egen företagare. Det känns spännande efter att ha jobbat under nästan exakt fyrtio år på offentligsidan inom rättsväsendet. Någon har ställt frågan till mig om det inte känns vemodigt att sluta som överåklagare. ? Inte alls, har jag sanningsenligt svarat. Det känns tvärtom naturligt och bra. Ungefär som att skiljas i ett gammalt äktenskap där båda parter inser att det är en fördel att gå skilda vägar. Så ungefär känns det. Ingen bitterhet och ingen sorg – men en förväntansfull längtan efter något nytt!

?Hör av er!?

I mina krönikor framöver kommer jag ibland att göra djupdykningar med analyser av rättsfall och företeelser inom trafiken. Jag kommer också självfallet att vara öppen för synpunkter från läsarna över ämnen som kan vara intressanta. Så bara hör av er!
Det som retar mig mest inom trafikområdet är att så många bilister, både privatbilister och dessvärre även yrkesförare, nonchalerar lagstiftarens normkrav vad gäller nykterhet och hastighet. Det är för billigt att åka fast för hastighetsbrott idag. Det måste kosta skjortan! När det gäller nykterheten är det fullständigt ofattbart att så många hänsynslöst är beredda att offra andra människors liv genom att köra trots alkohol- eller drogpåverkan.
Förutom den straffrättsliga delen tror jag mycket på att försäkringspremierna bör kunna bli lägre allteftersom man som förare kan visa upp prickfria år i trafiken. Å andra sidan skulle premierna höjas successivt och bli väsentligt dyrare efter hastighetsbrott eller andra trafikbrott. Hänsynsfullhet och lojalitet mot systemet ska löna sig – och tvärtom.
Glöm inte att glädja dig åt den underbara våren!

Sven-Erik Alhem

Om artikeln

Publicerad: 2008-03-28 00:00
Kategori: Krönika
Taggar: