Rapporten lyfter fram en betydande förändring i hur yrkesförare bedömer jobbmöjligheter. Foto: Genrebild/Proffs arkiv. Rapporten lyfter fram en betydande förändring i hur yrkesförare bedömer jobbmöjligheter. Foto: Genrebild/Proffs arkiv.

Transportföretag djupt oroade över förvärrad förarbrist

IRU:s senaste globala rapport om förarbrist visar att rekryteringssvårigheterna förvärras och att bristen toppar listan över transportföretagens största orosmoment på de flesta undersökta marknaderna.

2,9 miljoner obesatta tjänster som lastbilsförare på 18 marknader
Omkring 20 % av förarkåren i Europa och 24 % i Australien förväntas gå i pension inom fem år
Bristen på förare är den mest akuta frågan för 65 % av transportföretagen i Europa
Kvinnor utgör endast 4 % av de europeiska lastbilsförarna
Efterfrågan på godstransporter växer snabbare än tillgången på förare i Uzbekistan och Kina

Den globala bristen på yrkesförare blir allt svårare att hantera, skriver IRU. Rekryteringsutmaningarna förvärras och förändrade förväntningar hos arbetskraften gör långväga körningar mindre attraktiva för yngre generationer.

IRU:s undersökning om förarbristen 2025 visar att omkring 2,9 miljoner tjänster som lastbilsförare – vilket motsvarar 11 % av arbetsstyrkan – står obesatta på 18 marknader. Europa har en av de högsta nivåerna av brist, 13 %, vilket motsvarar cirka 502 000 obesatta tjänster som lastbilsförare.

På nästan alla undersökta marknader var bristnivån för 2025 högre än referensvärdet från 2021. Resultaten visar fortsatt att bristen inte längre är nära kopplad till kortsiktiga konjunktursvängningar. I stället är det en åldrande arbetskraft, inträdeshinder, brist på lämplig infrastruktur och förändrade förväntningar på arbetslivet som blir de dominerande faktorerna.

I Europa och Australien är demografin den främsta pådrivande faktorn. I Mexiko och Brasilien bidrar strukturella begränsningar på arbetsmarknaden och bristfälliga utbildningsvägar till att hålla bristen på förare på en hög nivå. I Uzbekistan och Kina ökar efterfrågan på godstransporter snabbare än tillgången på förare.

Omkring två tredjedelar av de europeiska transportföretagen uppger att de tackar nej till nya kontrakt eftersom de inte hittar tillräckligt med förare och 65 procent av dem ser förarbristen som sin mest akuta utmaning. Detta är fyra gånger vanligare än någon annan fråga.

Långväga transporter
Trycket är särskilt hårt för aktörer inom långväga transporter och för mindre företag. Företag med färre än 50 anställda rapporterade bristnivåer som låg 6 procentenheter högre än hos stora företag. Små företag med färre än tio anställda – vilka utgör 98 % av företagen inom vägtransport av gods i EU och står för 79 % av arbetskraften – har ofta färre resurser att satsa på rekrytering, utbildning och internationell rekrytering.

Kvinnor och yngre personer
Kvinnor och yngre personer är fortfarande kraftigt underrepresenterade. Kvinnor utgör endast omkring 4 % av Europas lastbilsförare trots att de tenderar att söka sig till yrket i yngre ålder än män. Att undanröja hinder för utbildning, förbättra faciliteterna och modernisera yrkets image, skulle kunna öppna upp för en betydligt större grupp potentiella förare.

Pensionsavgångar
Utmaningen kopplad till pensionsavgångar, gör detta alltmer brådskande. I Europa väntas omkring 660 500 förare gå i pension senast 2030.

Förändring hur förare bedömer arbetsförhållandena
Rapporten lyfter också fram en betydande förändring i hur yrkesförare bedömer jobbmöjligheter. Lönen är fortfarande viktig, men åkerier talar i allt högre grad om en ”lönevägg”. Högre löner räcker inte längre på egen hand för att locka eller behålla förare. Förhållandena i hytt och släp, säker parkering, tid hemma, förutsägbara scheman och balans mellan arbets- och privatliv blir alltmer avgörande. Denna förändring märks särskilt tydligt inom fjärrtransporter och turistbusstrafik.

Rapportens kvalitativa undersökning stärker resultaten från enkätundersökningen. IRU genomförde djupintervjuer med nationella organisationer och stora aktörer i Australien, Brasilien, Kanada, Europa och Turkiet.

De kvalitativa resultaten visar att aktörerna anpassar sig på olika sätt. Vissa förbättrar schemaläggningen och arbetsvillkoren. Andra satsar på utbildning, rekryteringssamarbeten och tydligare karriärvägar.

Isolerade insatser på företagsnivå är dock sannolikt inte tillräckliga. Rapporten lyfter fram exempel från Finland, Nederländerna och Turkiet, där samarbete mellan aktörer, branschorganisationer och myndigheter har bidragit till att skapa effektivare rekryteringsvägar. IRU efterlyser samordnade insatser från regeringar och branschen. ”Bristen kan inte lösas enbart genom rekryteringskampanjer. Branschen måste förbättra arbetsvillkoren och göra yrkesföraryrket till en karriärväg där människor kan komma in, utvecklas och stanna kvar”, säger Umberto de Pretto.

Rapporten omfattar 18 marknader i Europa, Australien, Brasilien, Kina, Mexiko och Uzbekistan, däribland buss- och turistbussbranschen i Tyskland och Spanien. Den kombinerar enkätdata från trafikföretag med kvalitativa intervjuer och ger därmed både ett globalt jämförelsemått och en detaljerad inblick i verkligheten bakom siffrorna.

Statistik från IRU-rapporten. Bild: IRU.
Statistik från IRU-rapporten. Bild: IRU.