De känsliga frågorna i mobilitetspaketet handlar om utstationering, färdskrivare, kör- och vilotider samt tillträde till marknaden. I dessa blir det tydligt att östra Europa inte vill se några vidare inskränkningar och kontroller, medan västra Europa ser ett behov av sådana.
Den 7 mars bestämdes det att det ännu en gång skulle röstas om huruvida det skulle kunna röstas slutgiltigt om mobilitetspaketet. Igår blev det alltså klart att det, med 154 röster emot, men 156 röster för, blir en slutgiltig röstning om mobilitetspaketet i skarpt läge redan denna vecka.
Det var stor dramatik, säger EU-parlamentariker Peter Lundgren (SD).
– I ECR-gruppen är vi fyra ledamöter som sitter i Transportutskottet, jag och tre från östra Europa, och vi har helt skilda åsikter, säger han.
Han berättar att i EPP-gruppen där moderater och kristdemokrater sitter, gjordes en överenskommelse med ledamöterna i Lundgrens grupp om att rösta nej, att rösta bort ärendet från denna veckas agenda.
Gunnar Hökmark (M) förklarar att EPP, liksom flera andra grupper, är splittrade vad gäller paketets hela innehåll.
– Vissa delegationer från främst Central- och Östeuropa kommer att rösta emot, andra för. Moderaternas linje är genomgående att reglerna ska möjliggöra en öppen marknad och därigenom motverka fusk, liksom genom enklare och bättre kontroll, säger han.
Hökmark ser problem med att marknaden idag är fragmenterad och att de regler som finns inte alltid följs. Det är viktigt att få nya regler på plats, men de behöver vara förankrade i hur marknaden för transporter ser ut idag och den blir alltmer gemensam och mindre nationell, säger han.
Marita Ulvskog (S) säger att det, efter två års arbete, var oerhört viktigt att de nu kan rösta om förslagen för att skyndsamt få nya, bättre regler på plats.
– Det är ohållbart så som villkoren ser ut inom vägtransportsektorn idag, säger hon.
Om en överenskommelse mellan EPP och ECR lett till att svenska partirepresentanter röstat emot, skulle hon ha blivit mycket förvånad.
Vad hade ett nej inneburit för mobilitetspaketet?
– Då hade förslagen följt med till nästa mandatperiod med risk för att vi skulle behöva börja om med allt igen, säger Marita Ulvskog.
Peter Lundgren instämmer.
– Det hade inneburit en försening av mobilitetspaketet på flera år, säger han. Att kristdemokraterna och moderaternas grupp ville rösta emot en omröstning, har jag svårt att förstå.
Sprickan mellan öst och väst är total, säger Peter Lundgren vidare och lyfter att väst vill ha en schyst marknad för chaufförer och framför allt konkurrens på lika villkor.
– Öst verkar strunta fullständigt i det och tycks tro att medlemskapet i EU ger dem rättigheter att lönedumpa sönder andra länders yrkesgrupper bara de själva kan tjäna pengar, säger han.
Lundgren tycker att det är ett både kallt och cyniskt ställningstagande där de fullständigt struntar i arbetares villkor och inte bryr sig ett vitten om säkerhet och miljö på våra vägar.
Med endast två rösters marginal lyckades de säkerställa röstningen, säger Lundgren.
– I Sverige ska schyst konkurrens råda på våra vägar, den sociala dumpingen måste upphöra liksom oredan i transportbranschen, sammanfattar Peter Lundgren.
Den stundande, slutgiltiga omröstningen kommer att bli exceptionell då mobilitetspaketet tillförts cirka 1 500 ändringar sedan sist.
Hur kommer moderaterna att rösta när det blir skarpt läge?
– Vi kommer att rösta för förslagen om utstationering samt kör- och vilotider. Vad gäller cabotage, stödjer vi Kommissionens förslag på fem dagars fritt cabotage istället för utskottets förslag som innebär en åtstramning som drabbar även svenska chaufförers möjligheter att göra transporter utomlands.
– Att åka med tomlass är ett slöseri med resurser och inte heller klimateffektivt, avrundar Gunnar Hökmark.